Abraham Lincoln sade: ”Filosofin i klassrummet hos en generation kommer att bli filosofin hos regeringen i nästa.” Det är relevant att fråga sig vilken sorts filosofi som är rådande i klassrummen i dagens Sverige, och i vilken grad eleverna där förbereds för livet.
Mycket av den moderna frigörande pedagogiken, där eleven ställs i centrum och läraren hamnar i andra hand, kan spåra sina anor till den brasilianske marxisten Paulo Freire – upphovsmannen till den ideologiska utbildningsteori som kallas kritisk pedagogik. Härifrån kommer till exempel arbetsmetoden ”lågaffektivt bemötande”, där lärare förväntas vara så passiva som möjligt och rätta sig efter elevernas känsloliv och infall.
Emellertid kan den här sortens pedagogik ge upphov till en utbredd känsla av vanmakt hos många lärare, som många gånger straffas för att de utför sina uppdrag eller när de agerar helt i linje med skollagen.
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!
