Krönika: Kilot inte längre ett kilo
Populärvetenskap: Mått och viktenheter
Tidigare använde vi längder som en fot, tider som en dag och vikter som motsvarar en överenskommen viktstandard. Bilden visar en prototyp för kilogram. Foto: Public Domain


Efter all julmat funderar säkert en del av oss över hur mycket vi lagt på oss; nyårslöften om motion och hälsosammare kost brukar inte hålla så länge. Och kan vi lita på vågen?

Människan har alltid behövt en möjlighet att mäta sin omgivning – för att kartlägga världen behöver vi ett bra längdmått, för att hålla reda på tiden på dagen och året måste vi kunna mäta skeenden och för att handel och vetenskap ska fungera måste vi kunna mäta sakers vikt. Vikten av vikt har alltid varit stor.

Vi har gått från att använda längder som en fot, tider som en dag och vikter som motsvarar en överenskommen viktstandard. Medan längder och tider kan definieras med överraskande hög noggrannhet, har vikter visat sig vara svåra – de har gäckat alla sätt att definieras, fram till nu.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!