De grundläggande principer som EU-rätten anser är tillämpliga vid offentliga upphandlingar inkluderar:

Icke-diskrimineringsprincipen, som innebär att man inte får diskriminera en leverantör på grund av nationalitet.

Likabehandlingsprincipen, som innebär att leverantörer ska behandlas lika, att en myndighet inte får behandla fall olika, om det inte finns särskilda skäl.

Transparensprincipen eller öppenhetsprincipen, som betyder att upphandlingarna ska präglas av öppenhet och förutsebarhet, att man exempelvis inte väsentligt förändrar förutsättningarna under pågående upphandling.

Proportionalitetsprincipen, som innebär att myndighetens åtgärder inte får överstiga vad som är nödvändigt för upphandlingen. Kraven ska vara effektiva, vara möjliga att kontrollera och möjliggöra att syftet uppnås. Krav och kriterier ska vara proportionerliga.

Principen om ömsesidigt erkännande, som innebär att EU-staternas myndigheter måste acceptera handlingar från myndigheter i andra medlemsländer, såsom betyg, intyg och certifikat.