loadingFoto De sista besökarna lämnar Fjärde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utställningar om massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stänga tre dagar före massakerns årsdag. Vincent Yu/AP/TT
Foto De sista besökarna lämnar Fjärde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utställningar om massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stänga tre dagar före massakerns årsdag. Vincent Yu/AP/TT
Utrikes

Kina tystar Hongkong inför minnesdag av massaker

TT/Ida Vanhainen

Munkavle på medier, förbud mot manifestationer och ett stängt museum. Den 32:a årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking blir inte alltför uppmärksammad i Hongkong, där Fastlandskinas grepp hårdnar allt mer.

I vanliga fall hade Hongkongs invånare varit i full färd med att förbereda årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, som ägde rum i den kinesiska huvudstaden den 4 juni 1989. Papperslyktor hade inhandlats och tusentals hade tillsammans med nära och kära tagit sig till den vidsträckta Victoriaparken där en av de största ceremonierna brukar hållas.

Men inte i år.

Liksom i fjol har myndigheterna förbjudit manifestationer till minne av massakern. Anledningen sägs bland annat vara den pågående pandemin, trots att smittspridningen i Hongkong varit nära ensiffriga tal de senaste månaderna.

– Vi vet alla att det inte handlar om covid-19, det här handlar om politik, säger den tidigare Hongkongpolitikern Ted Huy, som lever i exil i Australien i en intervju med australiska ABC News.

Parallellt har Fjärde juni-museet i Hongkong, som hållit öppet i tio år och tillägnats massakerns offer, tvingas stänga tillfälligt. Detta sedan tjänstemän gjort gällande att museet saknar ett nödvändigt tillstånd.

Kontroversiell säkerhetslag

I Kina är högtidlighållandet av massakern förbjudet, det styrande kommunistpartiet har fortfarande inte erkänt att någon massaker ägde rum. I det delvis självstyrande Hongkong har så inte varit fallet – fram tills att en ny säkerhetslag klubbades igenom sommaren 2020.

Den omtvistade säkerhetslagen, som sägs vara tänkt för att skydda rikets säkerhet, gör det möjligt att utdöma långa fängelsestraff för omstörtande verksamhet, separatism, terrorism eller samröre med utländska krafter i mycket vid mening.

Vid sidan av pandemin har myndigheterna i Hongkong nämnt säkerhetslagen som ett skäl till varför manifestationer inte kommer hållas i år.

– I Hongkong är det här lite av en tradition, den sista frihet vi tillåts, och den tar de ifrån oss nu, säger Ted Huy.

Får inte rapportera

I fjol hölls ändå minnesceremonier, trots myndigheternas förbud. Tiotusentals människor uppskattas ha deltagit trots att de riskerade fängelsestraff.

Skulle det bli fallet i år är det dock endast deltagarna själva som lär veta om det. Detta eftersom Hongkongs ledande tv-station RTHK fått order om att inte rapportera om eventuella minneshögtider.

– Vi blev tillsagda att politisk rapportering inte är tillåten. Vi tyckte nästan att det var komiskt, för allt kan i princip klassas som politiskt nu för tiden, säger "Emily", en anställd på RTHK som pratat anonymt med tidningen The Guardian.

Relationen mellan Peking och Hongkong, som formellt är en delvis självstyrande särskild administrativ region i Kina, har försämrats avsevärt de senaste åren. Detta parallellt med att prodemokratiska aktivister intagit Hongkongs gator för manifestationer.

(TT/Ida Vanhainen)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Den kinesiska militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död. Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFoto De sista besökarna lämnar Fjärde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utställningar om massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stänga tre dagar före massakerns årsdag. Vincent Yu/AP/TT
Foto De sista besökarna lämnar Fjärde juni-museet i Hongkong. Museet, som visar utställningar om massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, tvingades stänga tre dagar före massakerns årsdag. Vincent Yu/AP/TT
Utrikes

Kina tystar Hongkong inför minnesdag av massaker

TT/Ida Vanhainen

Munkavle på medier, förbud mot manifestationer och ett stängt museum. Den 32:a årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking blir inte alltför uppmärksammad i Hongkong, där Fastlandskinas grepp hårdnar allt mer.

I vanliga fall hade Hongkongs invånare varit i full färd med att förbereda årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, som ägde rum i den kinesiska huvudstaden den 4 juni 1989. Papperslyktor hade inhandlats och tusentals hade tillsammans med nära och kära tagit sig till den vidsträckta Victoriaparken där en av de största ceremonierna brukar hållas.

Men inte i år.

Liksom i fjol har myndigheterna förbjudit manifestationer till minne av massakern. Anledningen sägs bland annat vara den pågående pandemin, trots att smittspridningen i Hongkong varit nära ensiffriga tal de senaste månaderna.

– Vi vet alla att det inte handlar om covid-19, det här handlar om politik, säger den tidigare Hongkongpolitikern Ted Huy, som lever i exil i Australien i en intervju med australiska ABC News.

Parallellt har Fjärde juni-museet i Hongkong, som hållit öppet i tio år och tillägnats massakerns offer, tvingas stänga tillfälligt. Detta sedan tjänstemän gjort gällande att museet saknar ett nödvändigt tillstånd.

Kontroversiell säkerhetslag

I Kina är högtidlighållandet av massakern förbjudet, det styrande kommunistpartiet har fortfarande inte erkänt att någon massaker ägde rum. I det delvis självstyrande Hongkong har så inte varit fallet – fram tills att en ny säkerhetslag klubbades igenom sommaren 2020.

Den omtvistade säkerhetslagen, som sägs vara tänkt för att skydda rikets säkerhet, gör det möjligt att utdöma långa fängelsestraff för omstörtande verksamhet, separatism, terrorism eller samröre med utländska krafter i mycket vid mening.

Vid sidan av pandemin har myndigheterna i Hongkong nämnt säkerhetslagen som ett skäl till varför manifestationer inte kommer hållas i år.

– I Hongkong är det här lite av en tradition, den sista frihet vi tillåts, och den tar de ifrån oss nu, säger Ted Huy.

Får inte rapportera

I fjol hölls ändå minnesceremonier, trots myndigheternas förbud. Tiotusentals människor uppskattas ha deltagit trots att de riskerade fängelsestraff.

Skulle det bli fallet i år är det dock endast deltagarna själva som lär veta om det. Detta eftersom Hongkongs ledande tv-station RTHK fått order om att inte rapportera om eventuella minneshögtider.

– Vi blev tillsagda att politisk rapportering inte är tillåten. Vi tyckte nästan att det var komiskt, för allt kan i princip klassas som politiskt nu för tiden, säger "Emily", en anställd på RTHK som pratat anonymt med tidningen The Guardian.

Relationen mellan Peking och Hongkong, som formellt är en delvis självstyrande särskild administrativ region i Kina, har försämrats avsevärt de senaste åren. Detta parallellt med att prodemokratiska aktivister intagit Hongkongs gator för manifestationer.

(TT/Ida Vanhainen)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Den kinesiska militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död. Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024