Kan vi förstå andras världar?
Alla familjer skapar, medvetet eller omedvetet, sin speciella familjekultur. Vilken kultur och vilka ideal är viktiga i er familj? Foto: Sofia Drevemo


Vad krävs för att övertyga andra om att vårt sätt att tänka är det rätta? Är det just detta tänkesätt som hindrar andra från att inspireras; borde vi släppa tankarna på att ändra andra och istället lyssna?

Familjen är samhällets minsta gemenskap. Individer går samman och skapar tillsammans en trygg plats för sig själva och sin familj. Familjen är som ett eget samhälle där normer, värderingar och grundläggande kunskaper formas. Dessa idéer förs sedan ut till skolan och arbetsplatser för att skapa samhällets gemensamma värderingar.

Det är naturligtvis inte enbart inom familjen vi skapar dessa små öar med skilda kulturer. I kompisgrupper, på arbetsplatser och i föreningslivet skapar vi också våra egna bubblor. I min grabbiga brädspelsgrupp får jag utlopp för en viss typ av känslor samtidigt som jag på min arbetsplats får möjlighet att visa en helt annan sida av mig själv. Jag behöver alla dessa olika sociala grupperingar för att känna mig hel, för att lära känna olika delar av min personlighet.

Det är också genom dessa bubblor jag omskapar mig själv.

Jag går in i olika sammanhang för att fostra mig, för att växa. Det finns någonting väldigt vackert i denna kaskad av olikheter i personligheter och åsikter, men det vackra verkar bara framträda om jag verkligen försöker förstå.

Jag lägger upp mitt privatliv enligt mina regler men utåt har mitt primära syfte alltid varit att förstå; jag tror nämligen att just detta är en av vår tids största brister. Det har den senaste tiden florerat en del politiska kommentarer i mitt flöde på sociala medier. Speciellt har jag fastnat för en bild där två personer sitter och tittar på varandra.

Undertexten lyder: ”Det är läskigt att försöka förstå sin politiska motståndare. Plötsligt ser man hur mycket man har gemensamt.” Detta blir naturligtvis en grov förenkling men det säger ändå något.

För samtidigt som vi är oer- hört olika är vi också oerhört lika.

Och kanske är det just genom att genuint acceptera dessa olikheter som vi kan komma framåt.

Jag tänker på alla utvecklingssamtaljag haft som lärare. I knappa halvtimmen träffar man eleven tillsammans med dennes föräldrar och får en hastig inblick i familjens kultur. I den ena familjen somnar barnen med sin mobiltelefon i famnen. Nästa familj har programmerat ett system som automatiskt stänger av all internetuppkoppling för både bredband och telefoner vid niotidenpå kvällen. Den ena familjen läser för barnen varje kväll, den andra ser påfilm. Den ena familjen är starkt troende, den andra är vetenskapliga på nästintill religiös nivå.

Efter bästa förmåga skapar varje familj sitt mikrokosmos där deras regler och kultur läggs vid sidan av samhällets ideal. Ibland känns det i luften vilken typ av familj som kommer. Det är working class heroes där sonen förväntas ta över gården, den strikt akademiska familjen eller familjen som förordar positivt tänkande över allt annat.

Dessa samtal är krävande men det är samtidigt något av ett privilegium att möta och lära känna så många otroligt olika människor.

Kanske var det någonstans här min ideologi om den radikala sam-talskämpen föddes. I en förståelse att om jag aktivt lyssnar på dem som är oerhört olika mig, då kommer jag att lära känna världar, kulturer och tankar jag annars aldrig skulle möta. Aldrig skulle förstå.

Det intressanta är att det verkar som om jag påverkar andra ju mer jag intresserar mig för dem. Ju mer jag lyssnar och ju mindre jag försöker övertyga, desto mer lyssnar andra på mig och desto mer är de benägna att ändra sina egna idéer.

Det är lite som att ju mindre jag vill att andra ska ändra sig desto mer är de benägna att göra just det.

Jag känner egentligen igen detta ganska mycket hos mig själv. Jag vill gärna ändra mig, jag vill förstå mig själv bättre, jag vill lyssna och ta inspiration av andra. Men jag vill göra det på mina villkor. Försöker du övertyga mig om att din kultur eller dina idéer är bättre än mina tänker jag inte lyssna. Men ge mig utrymmet att reflektera, ge mig friheten att förkasta, då är det möjligt att jag ändrar mig.

Därför är det så underbart att utifrån få blicka in i andras kulturer, att få en vink av andras familjeideal. Det ger mig inspiration och det ger mig friheten att förändras.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!