Den brittiska regeringen går fram med en brexitlagstiftning med ett väsentligt starkare mandat i ryggen. Då har det justerats så att parlamentet får mindre att säga till om i de fortsatta brexitsamtalen – och med en spikad tidsfrist.
Den största justeringen utesluter en förlängning av den övergångsperiod som ska ta vid när Storbritannien väl har lämnat EU, rapporterar bland andra nyhetsbyrån AFP, BBC och The Guardian.
När Storbritannien lämnar EU den 31 januari, vilket regeringen har som mål, tar en elva månader lång period vid där relationerna i princip kvarstår – för att de ska förhandla om bland annat ett nytt frihandelsavtal.
Premiärminister Boris Johnson har sedan tidigare lovat att det inte kommer att behövas längre tid än så och vill nu alltså lagstifta om det.
Begränsar inblandning
Parlamentets roll i dessa handelssamtal begränsas också. Ministrar är inte längre förbundna att återkoppla och förhålla sig till parlamentet under förhandlingarna, vilket ger regeringen fri rygg att förhandla. Och eftersom den numera har majoritet i parlamentet lär det klubbas igenom utan större problem.
Från EU-håll har det tidigare uttryckts farhågor om att tidsfristen på elva månader är för kort. Unionens chefsförhandlare Michel Barnier har dock konstaterat att man kommer att göra allt för att nå ett avtal i tid.
Flera andra stycken har strukits i lagförslaget och det handlar framför allt om eftergifter som premiärminister Johnson gjorde för att blidka Labourledamöter inför brexitomröstningarna tidigare i höst. Det rör sig dels om arbetsrättsliga bestämmelser som ska gälla under övergångsperioden, som regeringen nu säger kommer att ersättas av annan lagstiftning, och dels om löften om att ta emot ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar från EU.
Process enligt plan?
Den reviderade lagstiftningen kommer också ge fler rättsliga instanser än Storbritanniens högsta domstol möjlighet att riva upp domslut från EU-domstolen, med hänvisning till att det brittiska rättssystemet snabbare ska kunna täcka upp för juridiska luckor som kan uppstå efter det definitiva utträdet.
Det brittiska underhuset, som formellt påbörjade sitt arbetsår på torsdagen, sammanträder på fredagen och har avsatt tid för att göra bägge de formella dragningar som krävs innan ledamöterna får rösta.
Om de som väntat antar brexitlagen är det första stora hindret passerat och bollen satt i rullning. Regeringens mål är att lagförslaget ska ha klarat sig igenom alla steg i underhuset senast den 9 januari, rapporterar Reuters.
Då är man på god väg mot ett ratificerat brexitavtal och ett utträde i tid till januaris slut.
(TT)
