loadingArbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är hyfsat nöjd med snabbspåren. Arkivbild. Foto: TT
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är hyfsat nöjd med snabbspåren. Arkivbild. Foto: TT
Inrikes

Ingen genväg till snabbspår

Epoch Times

Det går långsamt framåt för snabbspåren, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Regeringens åtgärder för att hjälpa flyktingarna in på arbetsmarknaden har fått hård kritik.

– Det går i rätt riktning, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Uppemot 80 000 nytillkomna svenskar finns inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. En mindre del av dessa, de som har någon form av yrkes- eller utbildningskompetens, skolas in på den svenska arbetsmarknaden där det råder brist på yrkeskunnigt folk, enligt de så kallade snabbspåren.

Starten har gått trögt och kritiken har varit hård från bland annat arbetsgivare som talat om en byråkratisk process.

Nu, ett och ett halvt år senare, börjar det röra på sig så sakteliga. I mars hade 3 540 personer påbörjat ett snabbspår sedan inledningen av 2016. I höstas var den siffran drygt 2 000 personer. Bra eller dåligt? En okej ökning, tycker både Arbetsförmedlingen och ministern.

– Generellt ser vi att arbetet går framåt. Vi har fler spår som omfattar fler yrken. Ökningen är rimlig, säger Roy Melchert, Arbetsförmedlingens chef för etablering av nyanlända svenskar på arbetsmarknaden.

Framtidens modell

Det går i rätt riktning. Men det finns en hel del problem fortfarande, det är en ny reform och ett nytt sätt att arbeta på, och en hel jättemyndighet att vända, enligt Ylva Johansson.

– Det här är framtidens modell, det är så här vi ska jobba. Det är klart att det tar tid med nya sätt att arbeta, säger hon.

Om resultaten av snabbspåren så här långt, säger hon:

– Jag tror det kommer fortsätta att förbättras.

Men en djupare analys visar att Arbetsförmedlingens siffror inte är så jätteimponerande. I mars 2017 var 1 222 personer i ett snabbspår. I maj 2016 var den siffran 1 015. Men Roy Melchert tycker att det är fel sätt att tolka siffrorna.

– Totalt sett är det fler som gått ett snabbspår än i höstas, säger han.

Ingen genväg

De stora utmaningarna med systemet att få flyktingar med yrkeskompetens från hemlandet in på svensk arbetsmarknad, är att matcha rätt.

– Att kartlägga bakgrund och kunskaper är en utmaning, säger Melchert.

Är då snabbspåret ett snabbspår in på arbetsmarknaden? Ja, vad gäller att snabbt fånga upp de nyanländas kompetenser, enligt Roy Melchert.

– Men det är ingen genväg till arbete, säger han.

(TT)

Snabbspåren

Inom följande områden finns överenskommelser om snabbspår mellan arbetsmarknadens parter.
Kockar
Livsmedelsbranschen
Energibranschen
Fastighetsbranschen
Legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården
Målare
Tjänstemän inom byggsektorn
Lastbilsförare
Lärare och förskollärare
Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister
Socialt arbete
Djursjukskötare
Träindustrin
Elteknikbranschen

Källa: Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingArbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är hyfsat nöjd med snabbspåren. Arkivbild. Foto: TT
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är hyfsat nöjd med snabbspåren. Arkivbild. Foto: TT
Inrikes

Ingen genväg till snabbspår

Epoch Times

Det går långsamt framåt för snabbspåren, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Regeringens åtgärder för att hjälpa flyktingarna in på arbetsmarknaden har fått hård kritik.

– Det går i rätt riktning, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Uppemot 80 000 nytillkomna svenskar finns inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. En mindre del av dessa, de som har någon form av yrkes- eller utbildningskompetens, skolas in på den svenska arbetsmarknaden där det råder brist på yrkeskunnigt folk, enligt de så kallade snabbspåren.

Starten har gått trögt och kritiken har varit hård från bland annat arbetsgivare som talat om en byråkratisk process.

Nu, ett och ett halvt år senare, börjar det röra på sig så sakteliga. I mars hade 3 540 personer påbörjat ett snabbspår sedan inledningen av 2016. I höstas var den siffran drygt 2 000 personer. Bra eller dåligt? En okej ökning, tycker både Arbetsförmedlingen och ministern.

– Generellt ser vi att arbetet går framåt. Vi har fler spår som omfattar fler yrken. Ökningen är rimlig, säger Roy Melchert, Arbetsförmedlingens chef för etablering av nyanlända svenskar på arbetsmarknaden.

Framtidens modell

Det går i rätt riktning. Men det finns en hel del problem fortfarande, det är en ny reform och ett nytt sätt att arbeta på, och en hel jättemyndighet att vända, enligt Ylva Johansson.

– Det här är framtidens modell, det är så här vi ska jobba. Det är klart att det tar tid med nya sätt att arbeta, säger hon.

Om resultaten av snabbspåren så här långt, säger hon:

– Jag tror det kommer fortsätta att förbättras.

Men en djupare analys visar att Arbetsförmedlingens siffror inte är så jätteimponerande. I mars 2017 var 1 222 personer i ett snabbspår. I maj 2016 var den siffran 1 015. Men Roy Melchert tycker att det är fel sätt att tolka siffrorna.

– Totalt sett är det fler som gått ett snabbspår än i höstas, säger han.

Ingen genväg

De stora utmaningarna med systemet att få flyktingar med yrkeskompetens från hemlandet in på svensk arbetsmarknad, är att matcha rätt.

– Att kartlägga bakgrund och kunskaper är en utmaning, säger Melchert.

Är då snabbspåret ett snabbspår in på arbetsmarknaden? Ja, vad gäller att snabbt fånga upp de nyanländas kompetenser, enligt Roy Melchert.

– Men det är ingen genväg till arbete, säger han.

(TT)

Snabbspåren

Inom följande områden finns överenskommelser om snabbspår mellan arbetsmarknadens parter.
Kockar
Livsmedelsbranschen
Energibranschen
Fastighetsbranschen
Legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården
Målare
Tjänstemän inom byggsektorn
Lastbilsförare
Lärare och förskollärare
Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister
Socialt arbete
Djursjukskötare
Träindustrin
Elteknikbranschen

Källa: Arbetsförmedlingen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024