Konst

Hokusais ”36 vyer av berget Fuji” visas på Millesgården

Susanne W Lamm

Millesgården har celebert besök från Japan: en samling med hundratalet blocktryck av den ikoniska konstnären Hokusai, som levde under japanska Edoperioden för två hundra år sedan. Hokusai förnyade japansk konst, var en stor influens i väst, och är än idag en stor inspirationskälla för konstnärer. Det här är första gången som han ägnas en separatutställning i Sverige.

Katsushika Hokusai (1760–1849) gjorde träsnitt i genren ukiyo-e (bilder av den förbiflytande världen) som skildrar japanskt vardagsliv.

Utställningen, som pågår mellan 19 maj och 3 juni, är väl värd ett besök. Ett långt besök. Här finns ett stort antal bokillustrationer och några av teckningsmanualerna som gav upphov till begreppet ”manga”, samt hela bildserien ”36 vyer över berget Fuji”, vilken konstnären är mest känd för. 

De 36 vyerna av Fuji är egentligen 46 till antalet och visar olika sidor av berget Fuji, under olika årstider och olika klimatförhållanden. De flesta har sett Hokusais ”Under vågen utanför Kanagawa”, som elegant destillerar havets kraft i en platt bildyta. Den skummande vågen är på väg att skölja över tre små fiskebåtar, på vilka små figurer sitter fastklamrade, väl medvetna om vilka krafter de har att göra med. Berget Fuji sticker upp i bakgrunden som en liten havstulpan.

Katsushika Hokusai, "Under vågen utanför Kanagawa". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1831.

I en del av bilderna är Fuji huvudpersonen, i andra befinner sig berget i bakgrunden medan det pågår full aktivitet i förgrunden. Människor som lägger tak eller ägnar sig åt andra hantverk, någon som flyger drake, folk som förflyttar sig längs vandringsleder eller sitter i en båt. Hokusai hittade sina motiv på vandringar mellan Edo (nuvarande Tokyo) och Kyoto, som var en vältrafikerad väg, och där Fuji alltid var närvarande från olika håll. I bilderna låter han oss följa med i vanliga människors liv. 

Katsushika Hokusai, "Ejiri, Suruga". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1830.

Tryck med fördrivningar från mörk- till ljusblått var nytt i väst i slutet av 1800-talet. Katsushika Hokusai,"Honjo Tatekawa, brädgården i Honjo". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1830.

– Det är något som vi tror att Hokusai intresserade sig för, vanliga människor och våra tillkortakommanden. Ibland är det någon som snubblar eller så blåser hatten iväg – såna här ögonblick som händer i verkliga livet, de fångar Hokusai och visar, säger Millesgårdens vd Onita Wass på en pressvisning.

Detta framkommer inte minst i mangabilderna, som fångar olika rörelser i ett lätt överdrivet bildspråk, vilket är både komiskt och berättande. Dessa bilder, som lade grunden för mangatraditionen, fungerar som teckningsmanualer. Det finns studier av människor som brottas och tränar kampsport, men även vardagssituationer som en mycket lustig nysning och provsmakning av mat. 

Man kan se att Hokusai fångade upp centralperspektivet och intresset för skuggor.

Japansk konst var en stark influens i det västerländska måleriet i övergången till modern tid, då den så kallade japonismen kom. Många konstnärer, inte minst impressionisterna, inspirerades av japanernas flödande linjer, fria perspektiv, platta bildytor och förgrunder som nästan tittar ut ur bilden. Även tekniskt sett var den japanska konsten fascinerande:

– Vi kunde inte göra den här fina fördrivningen av färg från mörkblått till ljusblått. Det kunde vi i väst inte klara att trycka på den här tiden, men det kunde man i Japan, säger Onita Wass.

Hokusai inspirerades i sin tur av västerländsk konst, vilket kan tyckas märkligt med tanke på att Japan var helt stängt fram till Edoperiodens slut 1868. Det var i princip bara ett begränsat antal holländska köpmän som tilläts lägga till i en enda hamn i Japan. Men det fanns förstås böcker med reproduktioner, säger Onita Wass. Man kan se att Hokusai fångade upp centralperspektivet och intresset för skuggor, som inte riktigt fanns i japansk konst tidigare.

Uppväxt med japansk konst

En nutida konstnär som Hokusai har stor betydelse för är David Molander (f 1983). Hans bild ”Den flytande världen” från 2017 hänger i anslutning till utställningen som ett exempel på att Hokusai lever vidare över tiden. Den är ett digialt tryck på japanskt mullbärspapper. I en vertikal komposition har han lagt in flera japanska träsnitt av berg, vattenfall och små hjältefigurer. Tavlan kantas av egna små bilder.

David Molander berättar att han är uppväxt med japansk konst genom serier, animerade filmer och dataspel, och att det har påverkat hur han ser världen. Det är ett starkt visuellt språk som sätter sig, säger han. Det känns lite gammalmodigt att avgränsa olika estetik till olika länder, säger han, men att det med det sagt så finns något annorlunda med japansk konst. Han tilltalas av dess olika balanser, kompositioner och texturer:

– Det har ju gjort att jag, när jag är på det humöret, kan se världen lite vackrare, och det är väl bland det bästa man kan få ut av konst.

"Det finns en stor kunskap i skönhet som inte går att uttrycka på annat sätt än genom skönheten själv"

– David Molander, konstnär

– Det finns en stor kunskap i skönhet som inte går att uttrycka på annat sätt än genom skönheten själv, och den har ett egenvärde som är rätt viktigt, säger David Molander.

Bokillustrationer

Hokusai levde ett ganska fattigt liv i Edo, som är dagens Tokyo, och livnärde sig i huvudsak på att illustrera böcker. Millesgården visar illustrationer ur tre olika böcker: däribland ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon” (Yuriwaka och hedens falk), som skildrar den mongoliska invasionen av Japan under 1200-talet, och en bok om Buddha Shakyamunis liv, som återberättas med stor dramatik.

– Jag har sett många berättelser [om Buddhas liv], de brukar vara lugna och vackra. Här visas djävlar och demoner och spöken, det är ned i helvetet och upp igen, säger Onita Wass.

Bröderna Kassapa slåss mot djävulens armé med andlig hjälp, illustration av Hokusai till boken om Shakyamunis liv.

Shakyamuni visar tre dödsriken där de döda går vilse, illustration av Hokusai till boken om Shakyamunis liv.

Det är lätt att urskilja vilka karaktärer är onda och vilka som är goda. Berättelsen förs fram med hjälp av ”djärva kompositioner, hanteringen av vertikala och horisontella linjer, kraftfulla linjer och starka konstraster mellan svart och vitt”, skriver Millesgården.

Hokusai hade en bedårande förmåga att uttrycka rörelse. En bildserie hämtad ur boken ”Yuriwaka och hedens falk” föreställer en skytt som skjuter pil. Hokusai låter pilen vara på väg att landa på den första bilden, som läses från höger till vänster. Under pilen, som sticker ut en bit utanför bilden, hukar en mustaschprydd liten gubbe som håller sig för huvudet. 

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

På bilderna som följer avbildas två balanserande damer, och en man i en aktiv pose. Han tycks just ha skjutit en fågel som fortfarande flaxar med vingarna utanför ramen, men som snart ska falla ned till marken.

Till sist ser man skytten, framför ett skummande hav. Han står där med sin kulmage och har precis släppt pilen från en båge som är minst lika lång som han själv.

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

Hokusai räds inte människans tafflighet, men skildringarna är ömsinta och humoristiska. De små träsnitten väcker fantasin till liv med sin detaljrikedom och sina underfundiga bildlösningar, och i varje bild öppnas en ny värld att glömma bort sig i.

Under de två veckorna som utställningen pågår har Millesgården öppet längre än vanligt, vilket man kan läsa om på deras hemsida

  

Katsushika Hokusai (1760-1849)

Katsushika Hokusai, ursprungligen Tokitarō, föddes 31 oktober 1760 i stadsdelen Katsushika i Edo (dagens Tokyo, Japan) och dog 10 maj 1849 enligt den europeiska kalendern. Hokusai blev 90 år enligt den japanska kalendern.

Hokusai började teckna och måla som mycket ung och i sena tonåren började han som lärling på Studio Katsukawa Shunshō för att lära sig träsnittstekniken. Träsnitten vid den här perioden föreställde ofta kabukiskådespelare, förföriska kurtisaner och dåtidens kända personer. Hokusai, däremot, intresserade sig mer för landskap, vardagliga miljöer och arbetare.

Hokusai levde ett ganska fattigt liv i Edo. Han försörjde sig i huvudsak på att illustrera böcker. Under Edoperioden (1603–1868) hade Japan ingen kontakt med omvärlden förutom via en hamn i Yokohama där utländska fartyg fick lägga till och bedriva handel. Men trots det slutna samhället såg Hokusai konst från andra delar av världen och kom att förena de nya influenserna med de traditionella japanska träsnitten och utvecklade ett unikt konstnärskap.

Hokusai var en ständig förnyare av den japanska träsnittskonsten och bytte själv stil många gånger. Han ändrade också namn många gånger under sitt liv. När han till exempel fyllde 61 år (1820) påbörjade han sin andra 60-åriga livscykel enligt den östasiatiska zodiaken. Då bytte han också namn till olika varianter av Litsu, som betyder ungefär tillblivelse eller återskapad. Namnet Hokusai hade han tagit sig tidigare, vid slutet av 1790-talet, vilket betyder Nordstjärnan eller Polstjärnan som i vissa traditioner symboliserar evigt liv. Stjärnan upplevs av blotta ögat stå stilla i det roterande himlavalvet.

Hokusai ansåg att hans konst blev bättre med åldern och han var främst verksam de sista 30 åren i sitt 90 år långa liv. Den här perioden arbetade han mycket tillsammans med dottern Eijo, också kallad Ōi, (1800–okänt dödsår) som var konstnär i sin egen rätt. Fadern och dottern bodde och arbetade tillsammans i flera olika hem i Edo.

Ett av Hokusais sista namn var bland annat Gakyo Rojin Manji som betyder ungefär mannen som var galen i att måla. På sin dödsbädd beklagade han sig över att om han fick leva lite längre,
då hade han kunnat bli en riktig konstnär.

(Källa: Millesgården)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

Konst

Hokusais ”36 vyer av berget Fuji” visas på Millesgården

Susanne W Lamm

Millesgården har celebert besök från Japan: en samling med hundratalet blocktryck av den ikoniska konstnären Hokusai, som levde under japanska Edoperioden för två hundra år sedan. Hokusai förnyade japansk konst, var en stor influens i väst, och är än idag en stor inspirationskälla för konstnärer. Det här är första gången som han ägnas en separatutställning i Sverige.

Katsushika Hokusai (1760–1849) gjorde träsnitt i genren ukiyo-e (bilder av den förbiflytande världen) som skildrar japanskt vardagsliv.

Utställningen, som pågår mellan 19 maj och 3 juni, är väl värd ett besök. Ett långt besök. Här finns ett stort antal bokillustrationer och några av teckningsmanualerna som gav upphov till begreppet ”manga”, samt hela bildserien ”36 vyer över berget Fuji”, vilken konstnären är mest känd för. 

De 36 vyerna av Fuji är egentligen 46 till antalet och visar olika sidor av berget Fuji, under olika årstider och olika klimatförhållanden. De flesta har sett Hokusais ”Under vågen utanför Kanagawa”, som elegant destillerar havets kraft i en platt bildyta. Den skummande vågen är på väg att skölja över tre små fiskebåtar, på vilka små figurer sitter fastklamrade, väl medvetna om vilka krafter de har att göra med. Berget Fuji sticker upp i bakgrunden som en liten havstulpan.

Katsushika Hokusai, "Under vågen utanför Kanagawa". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1831.

I en del av bilderna är Fuji huvudpersonen, i andra befinner sig berget i bakgrunden medan det pågår full aktivitet i förgrunden. Människor som lägger tak eller ägnar sig åt andra hantverk, någon som flyger drake, folk som förflyttar sig längs vandringsleder eller sitter i en båt. Hokusai hittade sina motiv på vandringar mellan Edo (nuvarande Tokyo) och Kyoto, som var en vältrafikerad väg, och där Fuji alltid var närvarande från olika håll. I bilderna låter han oss följa med i vanliga människors liv. 

Katsushika Hokusai, "Ejiri, Suruga". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1830.

Tryck med fördrivningar från mörk- till ljusblått var nytt i väst i slutet av 1800-talet. Katsushika Hokusai,"Honjo Tatekawa, brädgården i Honjo". Ur serien 36 vyer av berget Fuji, ca 1830.

– Det är något som vi tror att Hokusai intresserade sig för, vanliga människor och våra tillkortakommanden. Ibland är det någon som snubblar eller så blåser hatten iväg – såna här ögonblick som händer i verkliga livet, de fångar Hokusai och visar, säger Millesgårdens vd Onita Wass på en pressvisning.

Detta framkommer inte minst i mangabilderna, som fångar olika rörelser i ett lätt överdrivet bildspråk, vilket är både komiskt och berättande. Dessa bilder, som lade grunden för mangatraditionen, fungerar som teckningsmanualer. Det finns studier av människor som brottas och tränar kampsport, men även vardagssituationer som en mycket lustig nysning och provsmakning av mat. 

Man kan se att Hokusai fångade upp centralperspektivet och intresset för skuggor.

Japansk konst var en stark influens i det västerländska måleriet i övergången till modern tid, då den så kallade japonismen kom. Många konstnärer, inte minst impressionisterna, inspirerades av japanernas flödande linjer, fria perspektiv, platta bildytor och förgrunder som nästan tittar ut ur bilden. Även tekniskt sett var den japanska konsten fascinerande:

– Vi kunde inte göra den här fina fördrivningen av färg från mörkblått till ljusblått. Det kunde vi i väst inte klara att trycka på den här tiden, men det kunde man i Japan, säger Onita Wass.

Hokusai inspirerades i sin tur av västerländsk konst, vilket kan tyckas märkligt med tanke på att Japan var helt stängt fram till Edoperiodens slut 1868. Det var i princip bara ett begränsat antal holländska köpmän som tilläts lägga till i en enda hamn i Japan. Men det fanns förstås böcker med reproduktioner, säger Onita Wass. Man kan se att Hokusai fångade upp centralperspektivet och intresset för skuggor, som inte riktigt fanns i japansk konst tidigare.

Uppväxt med japansk konst

En nutida konstnär som Hokusai har stor betydelse för är David Molander (f 1983). Hans bild ”Den flytande världen” från 2017 hänger i anslutning till utställningen som ett exempel på att Hokusai lever vidare över tiden. Den är ett digialt tryck på japanskt mullbärspapper. I en vertikal komposition har han lagt in flera japanska träsnitt av berg, vattenfall och små hjältefigurer. Tavlan kantas av egna små bilder.

David Molander berättar att han är uppväxt med japansk konst genom serier, animerade filmer och dataspel, och att det har påverkat hur han ser världen. Det är ett starkt visuellt språk som sätter sig, säger han. Det känns lite gammalmodigt att avgränsa olika estetik till olika länder, säger han, men att det med det sagt så finns något annorlunda med japansk konst. Han tilltalas av dess olika balanser, kompositioner och texturer:

– Det har ju gjort att jag, när jag är på det humöret, kan se världen lite vackrare, och det är väl bland det bästa man kan få ut av konst.

"Det finns en stor kunskap i skönhet som inte går att uttrycka på annat sätt än genom skönheten själv"

– David Molander, konstnär

– Det finns en stor kunskap i skönhet som inte går att uttrycka på annat sätt än genom skönheten själv, och den har ett egenvärde som är rätt viktigt, säger David Molander.

Bokillustrationer

Hokusai levde ett ganska fattigt liv i Edo, som är dagens Tokyo, och livnärde sig i huvudsak på att illustrera böcker. Millesgården visar illustrationer ur tre olika böcker: däribland ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon” (Yuriwaka och hedens falk), som skildrar den mongoliska invasionen av Japan under 1200-talet, och en bok om Buddha Shakyamunis liv, som återberättas med stor dramatik.

– Jag har sett många berättelser [om Buddhas liv], de brukar vara lugna och vackra. Här visas djävlar och demoner och spöken, det är ned i helvetet och upp igen, säger Onita Wass.

Bröderna Kassapa slåss mot djävulens armé med andlig hjälp, illustration av Hokusai till boken om Shakyamunis liv.

Shakyamuni visar tre dödsriken där de döda går vilse, illustration av Hokusai till boken om Shakyamunis liv.

Det är lätt att urskilja vilka karaktärer är onda och vilka som är goda. Berättelsen förs fram med hjälp av ”djärva kompositioner, hanteringen av vertikala och horisontella linjer, kraftfulla linjer och starka konstraster mellan svart och vitt”, skriver Millesgården.

Hokusai hade en bedårande förmåga att uttrycka rörelse. En bildserie hämtad ur boken ”Yuriwaka och hedens falk” föreställer en skytt som skjuter pil. Hokusai låter pilen vara på väg att landa på den första bilden, som läses från höger till vänster. Under pilen, som sticker ut en bit utanför bilden, hukar en mustaschprydd liten gubbe som håller sig för huvudet. 

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

På bilderna som följer avbildas två balanserande damer, och en man i en aktiv pose. Han tycks just ha skjutit en fågel som fortfarande flaxar med vingarna utanför ramen, men som snart ska falla ned till marken.

Till sist ser man skytten, framför ett skummande hav. Han står där med sin kulmage och har precis släppt pilen från en båge som är minst lika lång som han själv.

Hokusai-illustration ur ”Yuriwaka and the moor’s edge falcon”.

Hokusai räds inte människans tafflighet, men skildringarna är ömsinta och humoristiska. De små träsnitten väcker fantasin till liv med sin detaljrikedom och sina underfundiga bildlösningar, och i varje bild öppnas en ny värld att glömma bort sig i.

Under de två veckorna som utställningen pågår har Millesgården öppet längre än vanligt, vilket man kan läsa om på deras hemsida

  

Katsushika Hokusai (1760-1849)

Katsushika Hokusai, ursprungligen Tokitarō, föddes 31 oktober 1760 i stadsdelen Katsushika i Edo (dagens Tokyo, Japan) och dog 10 maj 1849 enligt den europeiska kalendern. Hokusai blev 90 år enligt den japanska kalendern.

Hokusai började teckna och måla som mycket ung och i sena tonåren började han som lärling på Studio Katsukawa Shunshō för att lära sig träsnittstekniken. Träsnitten vid den här perioden föreställde ofta kabukiskådespelare, förföriska kurtisaner och dåtidens kända personer. Hokusai, däremot, intresserade sig mer för landskap, vardagliga miljöer och arbetare.

Hokusai levde ett ganska fattigt liv i Edo. Han försörjde sig i huvudsak på att illustrera böcker. Under Edoperioden (1603–1868) hade Japan ingen kontakt med omvärlden förutom via en hamn i Yokohama där utländska fartyg fick lägga till och bedriva handel. Men trots det slutna samhället såg Hokusai konst från andra delar av världen och kom att förena de nya influenserna med de traditionella japanska träsnitten och utvecklade ett unikt konstnärskap.

Hokusai var en ständig förnyare av den japanska träsnittskonsten och bytte själv stil många gånger. Han ändrade också namn många gånger under sitt liv. När han till exempel fyllde 61 år (1820) påbörjade han sin andra 60-åriga livscykel enligt den östasiatiska zodiaken. Då bytte han också namn till olika varianter av Litsu, som betyder ungefär tillblivelse eller återskapad. Namnet Hokusai hade han tagit sig tidigare, vid slutet av 1790-talet, vilket betyder Nordstjärnan eller Polstjärnan som i vissa traditioner symboliserar evigt liv. Stjärnan upplevs av blotta ögat stå stilla i det roterande himlavalvet.

Hokusai ansåg att hans konst blev bättre med åldern och han var främst verksam de sista 30 åren i sitt 90 år långa liv. Den här perioden arbetade han mycket tillsammans med dottern Eijo, också kallad Ōi, (1800–okänt dödsår) som var konstnär i sin egen rätt. Fadern och dottern bodde och arbetade tillsammans i flera olika hem i Edo.

Ett av Hokusais sista namn var bland annat Gakyo Rojin Manji som betyder ungefär mannen som var galen i att måla. På sin dödsbädd beklagade han sig över att om han fick leva lite längre,
då hade han kunnat bli en riktig konstnär.

(Källa: Millesgården)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024