loading

Tonläget i politiken har blivit allt högre, vilket fått Lars Stjernkvist att skriva en bok tillsammans med forne meningsmotståndaren Sverker Wadstein. Foto: Bilbo Lantto
Tonläget i politiken har blivit allt högre, vilket fått Lars Stjernkvist att skriva en bok tillsammans med forne meningsmotståndaren Sverker Wadstein. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Hetsigt tonläge i debatten befaras skada tilltron till politiken

Camilla Johansson

Tonläget i den politiska debatten har svajat fram och tillbaka på senare år, för att de senaste månaderna bli hårdare och hårdare. Risken finns att de många konflikterna påverkar väljarnas tilltro till det politiska systemet.

Regeringen har av oppositionen beskyllts för att med berått mod ha låtit människor dö under pandemin. Själva har man kontrat med att mena att oppositionen är beredd att bjuda in både rasism och fascism i Regeringskansliet om man vinner valet.

Partiföreträdare kallar varandra, såväl personer som partier, för saker som man vet kommer att ge negativa gensvar. Det är ”karteller”, med anspelning på kriminella eller åtminstone ljusskygga sammanslutningar, det är färgkombinationer som kan kopplas till fascism och det är angrepp på enskilda partiföreträdares utseenden i sociala medier. Även genom diverse regeringskriser och misstroendeförklaringar har tonläget skruvats upp, och röster har höjts om hur detta påverkar väljarnas tilltro till den demokratiska processen.

De politiska konflikternas natur

• Konflikter kan tjäna syftet att tydliggöra var de olika partierna står i en fråga.

• Skillnader finns mellan olika typer av politiska konflikter: de som belyser olika positioner, och de som handlar om bristande respekt.

• Väljarna uppskattar konflikter som lyfter fram partiernas ståndpunkter, men kan vända sig ifrån partierna om de upplever att det mest handlar om personangrepp.

• Konflikterna ligger på ungefär samma nivå på kommunal och regional nivå som på riksnivå.

• Sakpolitiska konflikter kan upplevas som informativa av väljare och avgörande för vilket parti man väljer när det är dags att rösta. Man väljer med andra ord parti utifrån var i konflikten man själv står.

• Personkonflikter har ofta precis motsatt effekt.

Källa: Göteborgs universitet

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Tonläget i politiken har blivit allt högre, vilket fått Lars Stjernkvist att skriva en bok tillsammans med forne meningsmotståndaren Sverker Wadstein. Foto: Bilbo Lantto
Tonläget i politiken har blivit allt högre, vilket fått Lars Stjernkvist att skriva en bok tillsammans med forne meningsmotståndaren Sverker Wadstein. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Hetsigt tonläge i debatten befaras skada tilltron till politiken

Camilla Johansson

Tonläget i den politiska debatten har svajat fram och tillbaka på senare år, för att de senaste månaderna bli hårdare och hårdare. Risken finns att de många konflikterna påverkar väljarnas tilltro till det politiska systemet.

Regeringen har av oppositionen beskyllts för att med berått mod ha låtit människor dö under pandemin. Själva har man kontrat med att mena att oppositionen är beredd att bjuda in både rasism och fascism i Regeringskansliet om man vinner valet.

Partiföreträdare kallar varandra, såväl personer som partier, för saker som man vet kommer att ge negativa gensvar. Det är ”karteller”, med anspelning på kriminella eller åtminstone ljusskygga sammanslutningar, det är färgkombinationer som kan kopplas till fascism och det är angrepp på enskilda partiföreträdares utseenden i sociala medier. Även genom diverse regeringskriser och misstroendeförklaringar har tonläget skruvats upp, och röster har höjts om hur detta påverkar väljarnas tilltro till den demokratiska processen.

De politiska konflikternas natur

• Konflikter kan tjäna syftet att tydliggöra var de olika partierna står i en fråga.

• Skillnader finns mellan olika typer av politiska konflikter: de som belyser olika positioner, och de som handlar om bristande respekt.

• Väljarna uppskattar konflikter som lyfter fram partiernas ståndpunkter, men kan vända sig ifrån partierna om de upplever att det mest handlar om personangrepp.

• Konflikterna ligger på ungefär samma nivå på kommunal och regional nivå som på riksnivå.

• Sakpolitiska konflikter kan upplevas som informativa av väljare och avgörande för vilket parti man väljer när det är dags att rösta. Man väljer med andra ord parti utifrån var i konflikten man själv står.

• Personkonflikter har ofta precis motsatt effekt.

Källa: Göteborgs universitet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024