I målningen ”Längs floden under Qingming-festivalen” presenterar Zhang Zeduan (1085-1145) varje hus, varje båt, varje butik och varje matstånd så levande och detaljerat; han avbildar olika samhällsskikt så väl att de forntida kineserna kunde föreställa sig själva leva i bildrullen medan de tittade. För oss på 2000-talet ger de inblick i en svunnen tid, och en möjlighet att reflektera över det urbana landskapets omfattning.

I det forna Kina uppfattade man staden som en industriell motor, utformad med mandat från kosmos. Shangdynastins tecken för ”stad” utgörs i grund och botten en person som knäböjer bakom en stadsmur. Stadsmuren skyddade inte bara invånarna från yttre hot, utan symboliserade också statlig makt.

Liksom andra forntida civilisationer växte den kinesiska civilisationen längs floderna. ”Längs floden under Qingming-festivalen” illustrerar en stad utmed Bianfloden, som var Norra Songdynastins livsådra. Denna 6,4 m långa handrulle skildrar stadslivet under den blomstrande songekonomin. En livlig handel utspelar sig i den här scenen från Norra Songs huvudstad Bianjing, som är dagens Kaifeng i Henanprovinsen. År 1100, som så sinnrikt kapslats in i denna rulle, hade Kina några av världens största städer.

Verkets titel indikerar att scenen utspelar sig under Qingming-festivalen, som är en högtod i april, 100 dagar efter vinterolståndet, då man sopar gravar och hedrar förfäderna.

Traditionella högtidsaktiviteter som exempelvis att sopa gravar och att dyrka förfäder är emellertid inte direkt avbildade, men konstnären ger små ledtrådar här och där som illustrerar traditionerna. I förbigående kan nämnas att Qingming ibland översätts till ”fridfull och ordnad”, och eftersom det inte visas några tiggare eller slumområden kan man kanske tolka rullen som en idealisering av Songstaden.

Handrullar som dessa är tänkta att ses sektionsvis – en armlängd i taget – från höger till vänster. När man rullar ut den avslöjas de praktfulla städerna, fulla av gator, broar, byggnader, butiker, restauranger och sjudande folkmassor, den tar oss på en resa längs floden. Den ger en övergripande panoramabild över staden, som kan jämföras med att undersöka en lång filmsekvens i en filmtagning.

1. Rullen börjar tidigt i gryningen med en skogsarbetare som leder några åsnor mot en bro i det idylliska landskapet. Almarna är nakna efter att ha fällt sina löv, vilket betecknar vintern eller tidig vår. Vattendraget i förgrunden leder till ett trähus med kaklat tak som ligger i skogen. Scenen genomsyras av en stillsam atmosfär.

2. Här ser vi några pilträd, som man trodde hade kraften att rensa bort spöken och demoner. Deras stammar, ärrade av hamling, kommer spira av ny, frodig tillväxt på våren. Bortom pilträden ser man en procession med figurer som bär en bärstol med hängande pilgrenar. I detta festtåg går arbetare med pilborstar, kanske återvänder de från en gravsvepning på landsbygden. Framför vattendraget rider två huvklädda kvinnor på åsnor. De får hjälp av tre män som är på väg att fira sina förfäder.

3. Nära flodens strand har människor vaknat och ägnar sig åt sina morgonrutiner. Flera äter frukost i en butik som säljer ångkokta bullar utmed en väg, medan restaurangägaren är på väg att ställa ut en stolpe för att öppna. En köpman sitter på en säck med säd bredvid floden, och verkar beordra arbetare att lossa mer säd från båtarna som ligger i hamn nära stranden.

4. Där floden vidgas delas kompositionen upp i vatten och land. En bogserlina ankrad i en mast sträcker sig genom hela denna sektion, eftersom arbetarna drar båten uppströms. Genom båtens fönster kan man se möbler ämnade för turister; besättningen förbereder båtarna. Till vänster ror åtta båtsmän sin båt med en åra. I förgrunden hänger en kvinna kläder på sin båt och häller ut tvättvatten i floden.

5. Vi närmar oss äntligen regnbågsbron, som är rullens dramatiska högpunkt. Till höger om bron närmar sig båten en ganska besvärlig vinkel, då den starka strömmen verkar vara på väg att krascha in i bron. Några båtsmän arbetar snabbt med att sänka masten medan andra försöker använda hävkraften genom att haka i bron ovanför. Åskådarna på bron tittar ängsligt på det som händer nedanför, medan någon kastar ned ett rep. Till vänster om båten gestikulerar flera män medan de skriker mot en båt i motsatt riktning för att undvika en kollision.

Samtidigt är det lika mycket tumult på själva bron som det är under den. Det händer saker överallt: Matstånd och folk som passerar på båda sidor överbelastar trafiken ytterligare. En annan potentiell kollision kan ske ovanpå bron, där tjänare med en bärstol springer in i flera män om sitter till häst. Arbetare nära stranden bär gods på ok och åsnor försöker korsa över till andra sidan. Nere till vänster skjuter en man sin skottkärra bredvid en butik, medan tre arbetare ställer ned sin last för att köpa förfriskningar från ett paraplystånd. När vi ser allt detta utvecklas liknar det känslan av den trafikstockning som fyller våra gator idag.

6. Tumultet lugnar ned sig när en kinesisk bar fångar vårt öga med sitt höga spjälverk av bambu och den trefaldiga flaggan – båda delarna särdrag för en vinbutik. Bredvid hästen levererar en servitör skålar och ätpinnar till en beställningsorder. I nedre högra hörnet förhandlar en säljare med en kvinna som är tillsammans med ett litet barn, medan en annan näringsidkare säljer rep från sin vagn strax ovanför dem. Till vänster om porten sitter kunder runt ett bord i en restaurang, medan en kvinna tittar ned och vilar sina armar utanför fönstret. Flera båtar flyter omkring medan en bogserbåt drar en båt uppströms.

7. Det är senare på dagen, och floden rinner uppåt, ur sikte. Nära stranden lägger tre arbetare last på båtar. En slingrande gata följer flodens kurs, medan uteserveringar och restauranger kantar gatorna. Två oxar drar en vagn i förgrunden medan en kvinna följer med på hästryggen. Flera saker tyder på att det är lunch: en hushållerska bär en skål till sin arbetsgivare, en kvinnan i bärstolen, en arbetare bär ångkokare på ett hopfällt bord. När vi rör oss längs vägen ser vi en hjulbyggare och hans lärling som gör en skottkärra med delar av träramen framför sig på marken. Längre fram sitter en man och berättar en historia för folkmassan omkring honom.

8. Folk minglar på den pir-lika bron som når ut i ett annat vattendrag. Där står många lägre ämbetsmän som ser ut som literati, sekreterare och studenter med sjaletter över huvudena för att hålla undan håret. Arbetarna bär å sin sida byxor för att kunna röra sig obehindrat när de jobbar. Tjurar drar två stora vagnar fulla med hushållsartiklar, och till höger rider en kvinna i stråhatt i motsatt riktning, med sina tjänare. I bakgrunden står en munk bredvid ett buddhisttempel med prydda grindar.

9. Den höga stadsporten som markerar stadsgränsen är en annan höjdpunkt i rullen. Porten är byggd i tegelsten och har arkitekturelement som är karaktäristiska för Tangdynastin och Songdynastin, såsom Dougong, som består av en serie sammankopplade träfästen som stöder balkar och ansluter pelare. Tittar man up längs den branta trappan inuti rummet avslöjas en stor tanggu, en kinesisk trumma, som hänger i sidled på en ram. Samtidigt passerar kameler från avlägsna öknar genom porten.

10. På andra sidan porten finns ett utsmyckat gästgiveri i tre våningar, med fasaden av en krog. Gäster anländer i sittstolar och förbereder sig för att flytta in. Ingången omges av två skyltar på vilka det står ”grossist” och ”doft vin”. Hushållerskor sorterar borstar, som är ämnade att sopa gravar med, i två stora korgar framför gästgiveriet. Till höger i en butik testar en man en pilbåge. Till vänster om krogen säljer näringsidkare förfriskningar och en grupp med literati står samlade runt en historieberättare. Verksamheten utanför porten visar noggrant hur den kommersiella revolutionen på 1100-talet befriade städerna från regeringens restriktioner, och den tilläts till och med expandera utanför stadsmurarna.

11. Sektionen med korsningen sjuder av liv. Här ser man ett brett spektra av sociala grupper. Nära nederkanten står en grupp med literati bredvid en pantbank och tittar på ett litet barn som lär sig att gå. Två åsnor drar två vinfat, och direkt ovanför står en buddistmunk och konverserar med en lärd person. Till höger om den står två daoister i vita dräkter och distinkta hårnålar. På skylten på gatans bortre ände indikerar att det är en möbelaffär som säljer möbler av sandelträ. En näringsidkare säljer figurer under paraplystånd, och till vänster , i mitten, hämtar tre arbetare vatten i en brunn. Framför dem går en gatuförsäljare med en ram på ryggen, från vilken han säljer leksaker.

När vi reser längre till den sista delen av rullen finns det ett hus med en skylt där det står: ”Ämbetsman Zhaos hus”. Detta hus tillhör en apotekare som är i samråd med patienter. Tittar vi ovanför ser vi att hans hus är mycket utarbetat, med en innergård med bambuträdgårdar. Framför huset rider en lärd man på en häst, iförd en sombreroliknande hatt – kanske är det ett porträtt av konstnären själv.