Antalet insmugglade hundar har ökat under pandemin. De illegalt införda djuren upptäcks ofta vid gränsen – men även hos veterinärer som vittnar om hur förfalskade intyg för djur allt oftare dyker ute på landets kliniker. Men lagstiftning hindrar veterinärer att göra något åt det.
– Vi är i viss mån bakbundna, säger överveterinär Anna Norlin på Distriktsveterinärerna, som har mottagningar på ett åttiotal platser i landet, om problemet som blivit allt vanligare.
Från valpfabriker
Hunden som sällskapsdjur har fått ett rejält uppsving under pandemin då många har passat på att skaffa en. Samtidigt görs allt fler beslag av insmugglade hundar. De kommer ofta från Polen, Rumänien och Bulgarien – från så kallade valpfabriker. Enligt Tullverket inleddes 101 ärenden med totalt 236 hundar fram till november förra året.
– Om man tittar på 2019 hade vi fler ärenden men mindre antal hundar, 178 stycken. Så antal hundar har ökat, det har vi märkt efter sommaren, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket, till TT.
Många smuggelförsök uppdagas vid Öresundsbron samt i Ystads och Helsingborgs hamnar, och till viss del även Karlskrona och Karlshamn. Men upptäckterna stannar inte alltid vid gränsen.
Falska papper
Fler illegalt införda hundar avslöjas också hos veterinärklinikerna via förfalskade handlingar som de nya ägarna har med sig när de kommer in för rutinkontroller av sina ungdjur, något som P4 Blekinge har rapporterat om.
– När vi börjar titta i deras vaccinationsintyg eller pass som de har med sig så stämmer till exempel inte datumen ordentligt. Att de fått rabiesvaccinering innan passet ens skrivits ut, säger Karin Råberg på Anicurakliniken i Nättraby, som stött på flera fall på senare tid, till radion.
Överveterinär Anna Norlin påpekar att förekomsten av falska papper skiljer sig åt beroende på var i landet man befinner sig.
– Är man närmare en möjlig entrypoint är det vanligare. Södra Sverige är mer drabbat, men det förekommer också över hela landet eftersom de här hundarna säljs vidare.
"I viss mån bakbundna"
Som veterinär är det lätt att fatta misstankar om smuggeldjur – men svårt att agera, säger Norlin. Orsaken? GDPR – dataskyddsförordningen som infördes 2018 för att skydda den enskilde medborgarens grundläggande rättigheter och friheter och särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.
Enligt Anna Norlin står sekretess angående en djurägares personuppgifter helt enkelt i vägen vid en anmälan om misstänkta smuggelhundar som inte förts in i landet på ett korrekt sätt – såvida inte djuret verkar vara uppenbart sjukt.
– Misstänker vi bara en illegalt införd hund så är tolkningen från Jordbruksverkets jurister att vi inte kan röja den djurägarens uppgifter och kontakta myndigheterna. Däremot om vi misstänker rabies – som är en dödlig sjukdom – så är det så allvarligt att vi kan röja fallet.
Skapar frustration
En allvarlig brist, konstaterar Sveriges Veterinärförbund som tagit upp problemet med Jordbruksverket och dess generaldirektör samt landsbygdsministern. Dessutom har man gjort en JK-anmälan under hösten – dock utan framgång.
Att situationen är frustrerande för veterinärer är förståeligt, säger Jordbruksverkets smittskyddschef Lotta Hofverberg när TT når henne.
– Den frustrationen förstår vi, och även hos oss skapar svårigheterna i att komma till botten med smuggelhundarna frustration, säger hon och fortsätter:
– Den här smuggelverksamheten är en risk ur smittskyddsaspekter och djurskyddsaspekter, och det är en verksamhet vi absolut inte vill ska finnas i Sverige.
Tittar på frågan
Men enligt Hofverberg handlar problemet inte bara om GDPR, utan även om veterinärers ursprungliga tystnadsplikt och sekretess som styr vilken information de egentligen får föra vidare.
– Det krävs ett undantag i lag eller förordning för att kunna bryta tystnadsplikt eller sekretess och det finns inget sånt undantag när det gäller misstanke om illegal införsel av hund. Men det finns om det gäller misstanke om smitta.
TT: Hade det varit önskvärt att ändra på?
– Vi håller på att titta på den här frågan. Vad gäller tystnadsplikten och sekretessen så kan den regleringen behöva ses över och göras tydligare.
(Anna Karolina Eriksson/TT)
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.
