loadingAntalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige har ökat. Foto: Bilbo Lantto/Epoch Times
Antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige har ökat. Foto: Bilbo Lantto/Epoch Times
Inrikes

Fler anhöriga än arbetare från vissa länder

Epoch Times

Inte bara arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökar – även antalet anhöriga som följer med blir fler. Från länder som Irak och Syrien kommer fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Och det finns inga försörjningskrav.

Den som får ett arbetstillstånd i Sverige har rätt att ta med sig sin närmaste familj. Förra året beviljades 15 400 familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare uppehållstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket. Det kan jämföras med knappt 9 700 år 2014, och bara 3 600 år 2009.

Siffrorna visar att de anhöriga utgör en allt större del av den totala arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU. Då, för tio år sedan, utgjorde anhöriga bara 17 procent av samtliga beviljade arbetstillstånd. I dag är andelen 42 procent. Det går alltså fler anhöriga per arbetstagare i dag jämfört med tidigare.

– Det har varit en hög andel anhöriga de senaste åren. Regelverket säger att du har rätt att ta med dina anhöriga och vi kan bara följa det. Det ligger i linje med lagstiftarens intentioner, som var att öppna upp för ett generöst regelverk för arbetskraftsinvandring, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

En stark drivkraft

Sverige anses i dag ha de mest generösa reglerna inom hela OECD för arbetskraftsinvandring. Det är företagen själva som bestämmer om personal behöver rekryteras från utlandet. Tidigare avgjordes det av myndigheterna som först undersökte om det fanns brist på arbetskraft inom yrket.

Vissa länder sticker ut med fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Irak är ett exempel. Sedan 2014 fram till och med augusti i år har 2 200 personer från Irak beviljats arbetstillstånd. Med dem har nästan 5 500 anhöriga följt med. Samma sak gäller för Syrien, varifrån knappt 1 500 personer beviljats arbetstillstånd under samma period – och över 3 900 anhöriga följt med.

För övriga tre länder på topp fem-listan varifrån flest anhöriga kommit till Sverige – Indien, Kina och Turkiet – är förhållandet det omvända. Antalet arbetstillstånd är fler än antalet medföljande anhöriga.

Allt fler anhöriga följer med personer från länder utanför EU som fått arbetstillstånd i Sverige. Foto/grafik: Petra Frid/TT

Mycket låga löner

På frågan om en del av arbetskraftsinvandringen kan vara dold asylinvandring svarar Helena Carlestam:

– Har man ett behov av att få ett bättre liv och har en möjlighet att även söka arbetstillstånd som ett alternativ, då är det klart att det blir en väg in till Sverige.

I det läget kan möjligheten att ta med anhöriga fungera som en stark drivkraft, säger hon.

Det finns i dagsläget inget försörjningskrav för familjemedlemmar. Det som slås fast är att personen som får arbetstillstånd måste arbeta i en omfattning som gör att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Men enligt forskaren Henrik Emilsson vid Malmö universitet arbetar många lågkvalificerade för ännu lägre löner.

– När jag gjorde en löneuppföljning på den här gruppen låg snittinkomsten ofta nära gränsen för minimilönen, och många ligger därunder, säger han.

"Förlust för samhället"

Om lönen inte räcker kan de anhöriga vara berättigade till socialbidrag. Och det innebär att delar av den lågkvalificerade arbetskraften kan bli en belastning för samhället, anser Emilsson.

– Inkomsten som många har täcker inte upp kostnaden för familjerna som kommer. På kort sikt tränger det också ut andra på arbetsmarknaden som kan göra de här jobben, säger han.

– Man brukar ha en arbetskraftsinvandring för att det ska bli en win-win-situation. Här har vi snarare en win för individen, och kanske för företaget, men en förlust för samhället, säger Henrik Emilsson.

Enligt välfärdsforskare Andreas Bergh finns "en potentiell kostnadsrisk" när arbetskraftsinvandrare tar med sig stora familjer.

– Men det finns också en potentiell uppsida om de anhöriga hittar jobb, säger Bergh.

Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet, framhåller att medföljarna framför allt är barn.

– Frågan om att få jobb från dag ett finns inte där. Visst, de barnen ska gå i skola och det kostar på kort sikt. Men att det skulle vara en nettokostnad på lång sikt är långtifrån säkert, säger han.

(Anja Haglund/TT)

Både antal och andel ökar

(TT)

Antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ökar.

2014 var antalet 9 699, i fjol var det 15 372 och hittills i år (till och med augusti) är antalet 9 697.

Ökningen mellan 2014 och 2018 är 60 procent.

De anhöriga utgör även en allt större del av den totala arbetskraftsinvandringen som kommer från länder utanför EU.

2009 beviljades totalt 21 600 arbetstillstånd, varav 3 600 – eller 17 procent – var anhöriga. Förra året beviljades totalt 36 200 arbetstillstånd, varav 15 400 – eller 42 procent – var anhöriga.

Källa: Migrationsverket

Fakta: Från dessa länder kommer flest anhöriga

(TT)

Tidsperiod 2014 till och med augusti 2019.

1. Indien: 18 376 anhöriga. 23 132 arbetstillstånd.

2. Irak: 5 499 anhöriga. 2 220 arbetstillstånd.

3. Kina: 4 490 anhöriga. 4 911 arbetstillstånd.

4. Syrien: 3 919 anhöriga. 1 489 arbetstillstånd.

5. Turkiet: 2 546 anhöriga. 2 961 arbetstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAntalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige har ökat. Foto: Bilbo Lantto/Epoch Times
Antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige har ökat. Foto: Bilbo Lantto/Epoch Times
Inrikes

Fler anhöriga än arbetare från vissa länder

Epoch Times

Inte bara arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökar – även antalet anhöriga som följer med blir fler. Från länder som Irak och Syrien kommer fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Och det finns inga försörjningskrav.

Den som får ett arbetstillstånd i Sverige har rätt att ta med sig sin närmaste familj. Förra året beviljades 15 400 familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare uppehållstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket. Det kan jämföras med knappt 9 700 år 2014, och bara 3 600 år 2009.

Siffrorna visar att de anhöriga utgör en allt större del av den totala arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU. Då, för tio år sedan, utgjorde anhöriga bara 17 procent av samtliga beviljade arbetstillstånd. I dag är andelen 42 procent. Det går alltså fler anhöriga per arbetstagare i dag jämfört med tidigare.

– Det har varit en hög andel anhöriga de senaste åren. Regelverket säger att du har rätt att ta med dina anhöriga och vi kan bara följa det. Det ligger i linje med lagstiftarens intentioner, som var att öppna upp för ett generöst regelverk för arbetskraftsinvandring, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

En stark drivkraft

Sverige anses i dag ha de mest generösa reglerna inom hela OECD för arbetskraftsinvandring. Det är företagen själva som bestämmer om personal behöver rekryteras från utlandet. Tidigare avgjordes det av myndigheterna som först undersökte om det fanns brist på arbetskraft inom yrket.

Vissa länder sticker ut med fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Irak är ett exempel. Sedan 2014 fram till och med augusti i år har 2 200 personer från Irak beviljats arbetstillstånd. Med dem har nästan 5 500 anhöriga följt med. Samma sak gäller för Syrien, varifrån knappt 1 500 personer beviljats arbetstillstånd under samma period – och över 3 900 anhöriga följt med.

För övriga tre länder på topp fem-listan varifrån flest anhöriga kommit till Sverige – Indien, Kina och Turkiet – är förhållandet det omvända. Antalet arbetstillstånd är fler än antalet medföljande anhöriga.

Allt fler anhöriga följer med personer från länder utanför EU som fått arbetstillstånd i Sverige. Foto/grafik: Petra Frid/TT

Mycket låga löner

På frågan om en del av arbetskraftsinvandringen kan vara dold asylinvandring svarar Helena Carlestam:

– Har man ett behov av att få ett bättre liv och har en möjlighet att även söka arbetstillstånd som ett alternativ, då är det klart att det blir en väg in till Sverige.

I det läget kan möjligheten att ta med anhöriga fungera som en stark drivkraft, säger hon.

Det finns i dagsläget inget försörjningskrav för familjemedlemmar. Det som slås fast är att personen som får arbetstillstånd måste arbeta i en omfattning som gör att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Men enligt forskaren Henrik Emilsson vid Malmö universitet arbetar många lågkvalificerade för ännu lägre löner.

– När jag gjorde en löneuppföljning på den här gruppen låg snittinkomsten ofta nära gränsen för minimilönen, och många ligger därunder, säger han.

"Förlust för samhället"

Om lönen inte räcker kan de anhöriga vara berättigade till socialbidrag. Och det innebär att delar av den lågkvalificerade arbetskraften kan bli en belastning för samhället, anser Emilsson.

– Inkomsten som många har täcker inte upp kostnaden för familjerna som kommer. På kort sikt tränger det också ut andra på arbetsmarknaden som kan göra de här jobben, säger han.

– Man brukar ha en arbetskraftsinvandring för att det ska bli en win-win-situation. Här har vi snarare en win för individen, och kanske för företaget, men en förlust för samhället, säger Henrik Emilsson.

Enligt välfärdsforskare Andreas Bergh finns "en potentiell kostnadsrisk" när arbetskraftsinvandrare tar med sig stora familjer.

– Men det finns också en potentiell uppsida om de anhöriga hittar jobb, säger Bergh.

Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet, framhåller att medföljarna framför allt är barn.

– Frågan om att få jobb från dag ett finns inte där. Visst, de barnen ska gå i skola och det kostar på kort sikt. Men att det skulle vara en nettokostnad på lång sikt är långtifrån säkert, säger han.

(Anja Haglund/TT)

Både antal och andel ökar

(TT)

Antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ökar.

2014 var antalet 9 699, i fjol var det 15 372 och hittills i år (till och med augusti) är antalet 9 697.

Ökningen mellan 2014 och 2018 är 60 procent.

De anhöriga utgör även en allt större del av den totala arbetskraftsinvandringen som kommer från länder utanför EU.

2009 beviljades totalt 21 600 arbetstillstånd, varav 3 600 – eller 17 procent – var anhöriga. Förra året beviljades totalt 36 200 arbetstillstånd, varav 15 400 – eller 42 procent – var anhöriga.

Källa: Migrationsverket

Fakta: Från dessa länder kommer flest anhöriga

(TT)

Tidsperiod 2014 till och med augusti 2019.

1. Indien: 18 376 anhöriga. 23 132 arbetstillstånd.

2. Irak: 5 499 anhöriga. 2 220 arbetstillstånd.

3. Kina: 4 490 anhöriga. 4 911 arbetstillstånd.

4. Syrien: 3 919 anhöriga. 1 489 arbetstillstånd.

5. Turkiet: 2 546 anhöriga. 2 961 arbetstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024