loadingBilden från NASA Earth Observatory visar förekomst av bränder i delstaterna Amazonas, Pará, Rondônia och Mato Grosso, den 11 augusti 2019. Foto: Lauren Dauphin/NASA
Bilden från NASA Earth Observatory visar förekomst av bränder i delstaterna Amazonas, Pará, Rondônia och Mato Grosso, den 11 augusti 2019. Foto: Lauren Dauphin/NASA
Krönika

Falska rapporter om bränderna i Amazonas undergräver förtroende

Gregory Wrightstone
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Den senaste klimatkatastrofen var huvudnyhet i många nyhetsflöden och på löpsedlar jorden runt. Nyheten att Amazonas brinner i en hastighet utan motstycke på grund av global uppvärmning orsakad av människan var skräddarsydd för klimatkatastrofanhängare för att föda rädsla för en överhängande dom för hela världen.

Den tillförlitliga olycksprofeten CNN skrev rubriken ”Amazon rainforest burning at record rate” (Amazonas brinner i rekordhastighet), medan New York Daily News skrev ”The Amazon rainforest is burning. Be afraid.” (Amazonas brinner. Var rädd.) Större delen av rapporteringen var varianter på temat att ”världens lungor brinner”.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanade världens ledare i en Tweet att sätta bränderna i Amazonas högst på agendan när de träffas vid G7-mötet. ”Vårt hus brinner. Bokstavligen. Regnskogen Amazonas – lungorna som står för 20 % av vår planets syre – brinner.”

Missledande data

Källan till detta larm är en skenbart trovärdig källa, Brasiliens National Institute for Space Research. Men, en närmare titt avslöjar en del verkliga problem med data.

Det första är att de satellitdata de hänvisar till för bränderna börjar 2013, och sex års data är knappast långt nog för att göra utlåtanden om att det ”slår rekord” i något sammanhang.

Det andra är att den insamlade satellitdatan inte var avsedd för att användas för att räkna antal bränder utan som ett larmsystem för att identifiera bränder innan de rasade bortom kontroll. Det har visat sig att samma brand kan räknas fler än en gång för att säkerställa att inte missa någon.

Den troligtvis mest delade bilden av ”förödelsen” var en satellitbild från NASA över större delen av Amazonas som visar rök från bränder i flera områden. Det som inte delades var NASA:s text, där en del av den säger ”En analys av NASA:s satellitdata från den 16 augusti 2019 indikerar att den totala brandaktiviteten i hela Amazonas-området i år har legat nära genomsnittet i jämförelse med de senaste 15 åren”.

Enligt NASA:s Global Fire Emissions Database är brandaktiviteten över genomsnittet i delstaterna Amazonas och Rondônia, men är hittills under genomsnittet i Mato Grosso och Pará. Överlag är siffrorna i enlighet med historiska data som går tillbaka till 2003, mycket längre än de brasilianska datan och framtagna med en analys av satellitdata som är specifikt utformad för att räkna bränder snarare än att bara varna tjänstemän för fara.

Därför brinner Amazonas

För att sätta de här årliga bränderna i perspektiv behövs lite bakgrund kring bränder i Amazonas. Brandsäsongen i Amazonas börjar med torrperioden i slutet av juli och når sin höjdpunkt mitt i september för att sedan ta slut i november. Nästan alla bränder är avsiktliga eftersom det är ovanligt med blixtnedslag och svårt att starta en brand i en fuktig regnskog.

Skogvaktare har använt eld för att röja skog eftersom det är mycket enklare än att fälla virket. Det uppskattas att upp till 15 procent av den ursprungliga skogen har röjts på det här sättet och till största delen på 1990-talet och 2000-talet innan insatser för att bevara regnskogen minskade tempot på avskogningen.

Under en stor del av året är det ovanligt med bränder eftersom det är svårt att starta och sprida dem på grund av det mycket fuktiga klimatet. Under torrperioden bränner man periodiskt land som redan har röjts upp i syfte att regenerera och bibehålla betes- och odlingsmark. En stor del av de bränder som har rapporterats som ung, tropisk regnskog är befintlig gräsmark eller odlingsmark som regenereras med eld som verktyg.

Amazonas är en kraftfull och nödvändig ekologisk nisch och insatser för att bevara den har varit effektiva för att hejda det värsta missbruket. Att sprida larm och falsk information gör att människors energi blir missriktad, inkluderat världsledarnas, och det undergräver tilliten på media och officiella institutioner.

Gregory Wrightstone är författare till den nya boken ”Inconvenient Facts: The Science That Al Gore Doesn´t Want You to Know”. Han är geolog med över 35 års erfarenhet inom forskning av olika aspekter av jordens processer.

Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBilden från NASA Earth Observatory visar förekomst av bränder i delstaterna Amazonas, Pará, Rondônia och Mato Grosso, den 11 augusti 2019. Foto: Lauren Dauphin/NASA
Bilden från NASA Earth Observatory visar förekomst av bränder i delstaterna Amazonas, Pará, Rondônia och Mato Grosso, den 11 augusti 2019. Foto: Lauren Dauphin/NASA
Krönika

Falska rapporter om bränderna i Amazonas undergräver förtroende

Gregory Wrightstone
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Den senaste klimatkatastrofen var huvudnyhet i många nyhetsflöden och på löpsedlar jorden runt. Nyheten att Amazonas brinner i en hastighet utan motstycke på grund av global uppvärmning orsakad av människan var skräddarsydd för klimatkatastrofanhängare för att föda rädsla för en överhängande dom för hela världen.

Den tillförlitliga olycksprofeten CNN skrev rubriken ”Amazon rainforest burning at record rate” (Amazonas brinner i rekordhastighet), medan New York Daily News skrev ”The Amazon rainforest is burning. Be afraid.” (Amazonas brinner. Var rädd.) Större delen av rapporteringen var varianter på temat att ”världens lungor brinner”.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanade världens ledare i en Tweet att sätta bränderna i Amazonas högst på agendan när de träffas vid G7-mötet. ”Vårt hus brinner. Bokstavligen. Regnskogen Amazonas – lungorna som står för 20 % av vår planets syre – brinner.”

Missledande data

Källan till detta larm är en skenbart trovärdig källa, Brasiliens National Institute for Space Research. Men, en närmare titt avslöjar en del verkliga problem med data.

Det första är att de satellitdata de hänvisar till för bränderna börjar 2013, och sex års data är knappast långt nog för att göra utlåtanden om att det ”slår rekord” i något sammanhang.

Det andra är att den insamlade satellitdatan inte var avsedd för att användas för att räkna antal bränder utan som ett larmsystem för att identifiera bränder innan de rasade bortom kontroll. Det har visat sig att samma brand kan räknas fler än en gång för att säkerställa att inte missa någon.

Den troligtvis mest delade bilden av ”förödelsen” var en satellitbild från NASA över större delen av Amazonas som visar rök från bränder i flera områden. Det som inte delades var NASA:s text, där en del av den säger ”En analys av NASA:s satellitdata från den 16 augusti 2019 indikerar att den totala brandaktiviteten i hela Amazonas-området i år har legat nära genomsnittet i jämförelse med de senaste 15 åren”.

Enligt NASA:s Global Fire Emissions Database är brandaktiviteten över genomsnittet i delstaterna Amazonas och Rondônia, men är hittills under genomsnittet i Mato Grosso och Pará. Överlag är siffrorna i enlighet med historiska data som går tillbaka till 2003, mycket längre än de brasilianska datan och framtagna med en analys av satellitdata som är specifikt utformad för att räkna bränder snarare än att bara varna tjänstemän för fara.

Därför brinner Amazonas

För att sätta de här årliga bränderna i perspektiv behövs lite bakgrund kring bränder i Amazonas. Brandsäsongen i Amazonas börjar med torrperioden i slutet av juli och når sin höjdpunkt mitt i september för att sedan ta slut i november. Nästan alla bränder är avsiktliga eftersom det är ovanligt med blixtnedslag och svårt att starta en brand i en fuktig regnskog.

Skogvaktare har använt eld för att röja skog eftersom det är mycket enklare än att fälla virket. Det uppskattas att upp till 15 procent av den ursprungliga skogen har röjts på det här sättet och till största delen på 1990-talet och 2000-talet innan insatser för att bevara regnskogen minskade tempot på avskogningen.

Under en stor del av året är det ovanligt med bränder eftersom det är svårt att starta och sprida dem på grund av det mycket fuktiga klimatet. Under torrperioden bränner man periodiskt land som redan har röjts upp i syfte att regenerera och bibehålla betes- och odlingsmark. En stor del av de bränder som har rapporterats som ung, tropisk regnskog är befintlig gräsmark eller odlingsmark som regenereras med eld som verktyg.

Amazonas är en kraftfull och nödvändig ekologisk nisch och insatser för att bevara den har varit effektiva för att hejda det värsta missbruket. Att sprida larm och falsk information gör att människors energi blir missriktad, inkluderat världsledarnas, och det undergräver tilliten på media och officiella institutioner.

Gregory Wrightstone är författare till den nya boken ”Inconvenient Facts: The Science That Al Gore Doesn´t Want You to Know”. Han är geolog med över 35 års erfarenhet inom forskning av olika aspekter av jordens processer.

Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025