loading

Socialministern talade om de satsningar mot psykisk ohälsa bland barn och unga som regeringen vill göra. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet (Arkiv)
Socialministern talade om de satsningar mot psykisk ohälsa bland barn och unga som regeringen vill göra. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet (Arkiv)
Hälsa

Den psykiska ohälsan hos barn och unga ett samhällsproblem

Camilla Johansson

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, men vården man behöver kan dröja. Väntetiderna till bup, barn- och ungdomspsykiatrin är ofta långa. Partiernas lösningar på problemet handlar om en utbyggd elevhälsa, stärkt bup och digitala alternativ.

I juli 2022 var det bara en enda region i landet där de barn och ungdomar som behövde hjälp fick komma på ett första besök inom de 30 dagar vårdgarantin satt som mål, och det var Region Gotland.

I veckan före valet hade socialminister Lena Hallengren tillsammans med regionrådet Elin Norén från Dalarna en presskonferens om hur Socialdemokraterna vill komma till rätta med den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Psykiska besvär hos unga

Psykiska besvär definieras som psykisk ohälsa som inte uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos. 

Bland de psykiska besvären ingår bland annat kronisk nedstämdhet, ångest och depression. 

Ofta handlar det om normala reaktioner på påfrestningar i livet men som kan göra det svårt, eller omöjligt, att klara av vardagen. 

Psykiska besvär under uppväxten ökar risken för både psykiska och psykiatriska tillstånd i vuxen ålder. 

Bland barn, unga och unga vuxna tycks den psykiska ohälsan ha ökat de senaste 30 åren, med störst ökning de senaste tio åren. 

Antalet 11- till 15-åringar som känner sig nedstämda varje dag har trefaldigats. 

Andelen flickor som känner sig nervösa varje dag har fördubblats. 

2021 uppgav 32 procent av tillfrågade flickor och 28 procent av pojkarna att de upplevde lättare psykiska besvär. 

När det kom till svårare besvär uppgav elva procent av flickorna och sju procent av pojkarna att de upplevde detta.

Källa: Forskningsrådet Forte/ Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Socialministern talade om de satsningar mot psykisk ohälsa bland barn och unga som regeringen vill göra. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet (Arkiv)
Socialministern talade om de satsningar mot psykisk ohälsa bland barn och unga som regeringen vill göra. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet (Arkiv)
Hälsa

Den psykiska ohälsan hos barn och unga ett samhällsproblem

Camilla Johansson

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, men vården man behöver kan dröja. Väntetiderna till bup, barn- och ungdomspsykiatrin är ofta långa. Partiernas lösningar på problemet handlar om en utbyggd elevhälsa, stärkt bup och digitala alternativ.

I juli 2022 var det bara en enda region i landet där de barn och ungdomar som behövde hjälp fick komma på ett första besök inom de 30 dagar vårdgarantin satt som mål, och det var Region Gotland.

I veckan före valet hade socialminister Lena Hallengren tillsammans med regionrådet Elin Norén från Dalarna en presskonferens om hur Socialdemokraterna vill komma till rätta med den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Psykiska besvär hos unga

Psykiska besvär definieras som psykisk ohälsa som inte uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos. 

Bland de psykiska besvären ingår bland annat kronisk nedstämdhet, ångest och depression. 

Ofta handlar det om normala reaktioner på påfrestningar i livet men som kan göra det svårt, eller omöjligt, att klara av vardagen. 

Psykiska besvär under uppväxten ökar risken för både psykiska och psykiatriska tillstånd i vuxen ålder. 

Bland barn, unga och unga vuxna tycks den psykiska ohälsan ha ökat de senaste 30 åren, med störst ökning de senaste tio åren. 

Antalet 11- till 15-åringar som känner sig nedstämda varje dag har trefaldigats. 

Andelen flickor som känner sig nervösa varje dag har fördubblats. 

2021 uppgav 32 procent av tillfrågade flickor och 28 procent av pojkarna att de upplevde lättare psykiska besvär. 

När det kom till svårare besvär uppgav elva procent av flickorna och sju procent av pojkarna att de upplevde detta.

Källa: Forskningsrådet Forte/ Folkhälsomyndigheten

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024