Larmen om infiltration följer på varandra. Regeringen vill nu se över regelverket för bakgrundskontroller i både privat och offentlig verksamhet.
SVT:s Uppdrag granskning avslöjade nyligen hur en anställd på säkerhetsföretaget Securitas samtidigt varit en del av det kriminella nätverket Foxtrot. Mannen förekom också i en förundersökning om synnerligen grovt narkotikabrott.
Nu tillsätter regeringen en utredning som ska se över reglerna för bakgrundskontroller i både privata och offentliga verksamheter.
– Vi har ett stort samhällsproblem med organiserad brottslighet som infiltrerar och vill påverka beslutsfattande hos privata och offentliga arbetsgivare, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Domar och JO
Det handlar dels om kontroller mot misstanke- och belastningsregistret, dels mot sådant som Kronofogdens och Migrationsverkets register, men även öppna källor som sociala medier.
Utredningen ska se över om kontroller ska få göras både inför och under en anställning, när nya avtal tecknas och för personer som tas in som konsulter.
Justitieombudsmannen (JO) har tidigare kritiserat kommuner som velat genomföra systematiska kontroller av medarbetare. Och två domar i Högsta domstolen som begränsat tillgången till vissa söktjänster har också satt ljus på frågan.
– Nu tar vi ett helhetsgrepp för att skapa tydligt och klart lagstöd, säger Strömmer.
Kontroll i omsorgen
Utredningen ska också titta på om kontroller mot misstanke- och belastningsregistret ska bli obligatoriska vid jobb inom till exempel hemtjänst, assistans och äldreomsorg. Även fler verksamheter kan komma att omfattas.
Regeringen ska redan komma med ett lagförslag i november om utökade möjligheter till registerkontroller vid anställningar i kommunal verksamhet. Men den nya utredningen tar ett bredare grepp och ser över om kontrollerna ska vara obligatoriska, löpande och omfattar både det kommunala och privata.
Utredningen ska vara klar senast den 11 mars 2027.
