loading


Studien visade att barn som spenderar mycket tid utomhus har kortare ögonlängd, vilket minskar risken för närsynthet. Foto: Alexandr Podvalny/Unsplash
Studien visade att barn som spenderar mycket tid utomhus har kortare ögonlängd, vilket minskar risken för närsynthet. Foto: Alexandr Podvalny/Unsplash
Hälsa

Dagsljus skyddar barn från närsynthet

Malin Nordstrand

Närsynthet hos barn och unga ökar i en rasande fart världen över, och i Sverige tycks trenden gå åt samma håll. Ny forskning visar dock att dagsljus i utomhusmiljö har en stor potential att minska risken för närsynthet. 

Att barn och tonåringar spenderar alltmer tid framför mobiltelefoner, datorer och surfplattor är idag ett faktum. Det leder också till att de i högre grad stannar inomhus istället för att gå ut i dagsljuset, vilket kan spela en avgörande roll för synen. 

Det förstärker teorin om att det beror på att dagsljuset och den spektrala sammansättningen av det naturliga ljuset påverkar ögat.

Pelsin Demir, forskare och doktorand i optometri

Det här visar en ny studie från Linnéuniversitetet i Kalmar, där man såg att barn som vistas mycket utomhus har lägre risk för att utveckla närsynthet.

– Vi vet inte exakt vad det är som gör att dagsljuset är skyddande för ögat, men den starka teorin är att det beror på sammansättningen av dagsljuset utomhus, säger Pelsin Demir, doktorand i optometri och en av forskarna bakom studien, till Epoch Times.

Dagsljuset viktig faktor

Forskningsprojektet som startade 2019 och avslutades i maj i år, har undersökt synfel hos skolbarn och försökt ta reda på vilka riskfaktorer som kan orsaka närsynthet, något som studerats ytterst lite i Sverige.

Att närsynthet ökar så kraftigt oroar forskare då detta synfel kan leda till ögonsjukdomar, och hela 50 procent av världens befolkning väntas vara närsynta år 2050. I Sverige har dock problemet ännu inte vuxit sig så stort som i många andra länder i världen.

Resultaten forskarna har kommit fram till i den första delstudien, som publicerats i tidskriften Clinical and Experimental Optometry, visar att förutom ärftlighet, vilket var den främsta riskfaktorn för närsynthet, spelar dagsljuset en avgörande roll. 

Pelsin Demir, doktorand i optometri. Foto: Linnéuniversitetet

Pelsin Demir förklarar att alla människor föds med översynthet, men att ögat växer fram tills man är i tolvårsåldern då det ska ha reglerat sig själv så att man får normal syn.

– Om något stör den här processen, såsom många timmar av närarbete vid en skärm eller att man vistas utomhus för lite, så kan ögat fortsätta växa efter det att det nått det normala tillståndet och bli närsynt, säger hon.

Pauser från skärmen

Forskarna såg i studien att de barn som spenderade minst tid utomhus hade längst ögon. Det här kan delvis bero på att man tittar mer på nära håll när man är inne än när man är ute, där man låter ögat få vila mot oändliga avstånd. 

Men den teorin förklarar inte hela fenomenet, vilket forskarna från tidigare studier upptäckte när de undersökte barn som satt både inomhus och utomhus med mobiltelefonen. 

– Då såg man att de som satt utomhus med mobilen utvecklade mindre närsynthet än de som satt inomhus, säger hon.

– Det förstärker teorin om att det beror på att dagsljuset och den spektrala sammansättningen av det naturliga ljuset påverkar ögat.

I den första delstudien kunde forskarna inte se något specifikt samband mellan närsynthet och skärmtid, vilket de dock kommer att titta närmare på i den andra delen av studien. 

Enligt Pelsin Demir kan man inte utesluta att skärmar påverkar synen, men det verkar inte vara den totala mängden skärmtid som är avgörande.

– Det är snarare hur kort tid man sitter och om man tar pauser i närarbetet, som har påverkat om man har blivit närsynt, säger hon och tar ett exempel. 

– När man sitter och spelar spel är man så fokuserad att man glömmer att blinka, man kan sitta där i flera timmar utan någon paus och dessutom sitter man ovanligt nära.

20-20-20-regeln

Studier visar att om man sitter med ett avstånd kortare än 20 centimeter till det man håller på med så stimulerar man ögat till att växa mer till det närsynta. 

– Så man ska sitta längre bort än 20 centimeter, och man ska också ta korta pauser. Det är jätteviktigt att man tar en paus efter minst 45 minuter. 

Hon brukar tipsa föräldrar om 20-20-20-regeln, som innebär att man sitter 20 minuter framför skärmen, sedan vilar ögonen i 20 sekunder genom att titta på någonting långt bort, sedan går man tillbaka till skärmen igen.

Efter de nya resultat som framkom av studien påminner hon också särskilt om utevistelsen.

– Jag rekommenderar alla barn att spendera mer tid utomhus oavsett om man är närsynt eller inte, för det skyddar ögat från att bli närsynt och det finns en stor chans att det minskar utvecklingen av befintlig närsynthet, säger hon. 

Resultatet från den andra delen av studien kommer att publiceras i slutet av året.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!    

Svensk studie om barns närsynthet

– I studien deltog 128 skolbarn i åldrarna 8–16 år från Kalmar Län. Resultaten visade att 10 procent av gruppen var närsynta. 

– Förekomsten av närsynthet i Skandinavien är låg (10–15 procent) jämfört med många andra västländer (omkring 30 procent) och Östasien (65–97 procent). Afrika ligger lägst med drygt 5 procent.  

– Ärftlighet och etnicitet har stor betydelse för närsynthet. Andra faktorer som påverkar är dagsljus, närarbete, luftföroreningar, utbildning och kost.

– Östasien antas ha hög närsynthet på grund av etnicitet, tidigt skolstart med långa dagar och få raster, samt höga luftföroreningar och sämre kost.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Studien visade att barn som spenderar mycket tid utomhus har kortare ögonlängd, vilket minskar risken för närsynthet. Foto: Alexandr Podvalny/Unsplash
Studien visade att barn som spenderar mycket tid utomhus har kortare ögonlängd, vilket minskar risken för närsynthet. Foto: Alexandr Podvalny/Unsplash
Hälsa

Dagsljus skyddar barn från närsynthet

Malin Nordstrand

Närsynthet hos barn och unga ökar i en rasande fart världen över, och i Sverige tycks trenden gå åt samma håll. Ny forskning visar dock att dagsljus i utomhusmiljö har en stor potential att minska risken för närsynthet. 

Att barn och tonåringar spenderar alltmer tid framför mobiltelefoner, datorer och surfplattor är idag ett faktum. Det leder också till att de i högre grad stannar inomhus istället för att gå ut i dagsljuset, vilket kan spela en avgörande roll för synen. 

Det förstärker teorin om att det beror på att dagsljuset och den spektrala sammansättningen av det naturliga ljuset påverkar ögat.

Pelsin Demir, forskare och doktorand i optometri

Det här visar en ny studie från Linnéuniversitetet i Kalmar, där man såg att barn som vistas mycket utomhus har lägre risk för att utveckla närsynthet.

– Vi vet inte exakt vad det är som gör att dagsljuset är skyddande för ögat, men den starka teorin är att det beror på sammansättningen av dagsljuset utomhus, säger Pelsin Demir, doktorand i optometri och en av forskarna bakom studien, till Epoch Times.

Dagsljuset viktig faktor

Forskningsprojektet som startade 2019 och avslutades i maj i år, har undersökt synfel hos skolbarn och försökt ta reda på vilka riskfaktorer som kan orsaka närsynthet, något som studerats ytterst lite i Sverige.

Att närsynthet ökar så kraftigt oroar forskare då detta synfel kan leda till ögonsjukdomar, och hela 50 procent av världens befolkning väntas vara närsynta år 2050. I Sverige har dock problemet ännu inte vuxit sig så stort som i många andra länder i världen.

Resultaten forskarna har kommit fram till i den första delstudien, som publicerats i tidskriften Clinical and Experimental Optometry, visar att förutom ärftlighet, vilket var den främsta riskfaktorn för närsynthet, spelar dagsljuset en avgörande roll. 

Pelsin Demir, doktorand i optometri. Foto: Linnéuniversitetet

Pelsin Demir förklarar att alla människor föds med översynthet, men att ögat växer fram tills man är i tolvårsåldern då det ska ha reglerat sig själv så att man får normal syn.

– Om något stör den här processen, såsom många timmar av närarbete vid en skärm eller att man vistas utomhus för lite, så kan ögat fortsätta växa efter det att det nått det normala tillståndet och bli närsynt, säger hon.

Pauser från skärmen

Forskarna såg i studien att de barn som spenderade minst tid utomhus hade längst ögon. Det här kan delvis bero på att man tittar mer på nära håll när man är inne än när man är ute, där man låter ögat få vila mot oändliga avstånd. 

Men den teorin förklarar inte hela fenomenet, vilket forskarna från tidigare studier upptäckte när de undersökte barn som satt både inomhus och utomhus med mobiltelefonen. 

– Då såg man att de som satt utomhus med mobilen utvecklade mindre närsynthet än de som satt inomhus, säger hon.

– Det förstärker teorin om att det beror på att dagsljuset och den spektrala sammansättningen av det naturliga ljuset påverkar ögat.

I den första delstudien kunde forskarna inte se något specifikt samband mellan närsynthet och skärmtid, vilket de dock kommer att titta närmare på i den andra delen av studien. 

Enligt Pelsin Demir kan man inte utesluta att skärmar påverkar synen, men det verkar inte vara den totala mängden skärmtid som är avgörande.

– Det är snarare hur kort tid man sitter och om man tar pauser i närarbetet, som har påverkat om man har blivit närsynt, säger hon och tar ett exempel. 

– När man sitter och spelar spel är man så fokuserad att man glömmer att blinka, man kan sitta där i flera timmar utan någon paus och dessutom sitter man ovanligt nära.

20-20-20-regeln

Studier visar att om man sitter med ett avstånd kortare än 20 centimeter till det man håller på med så stimulerar man ögat till att växa mer till det närsynta. 

– Så man ska sitta längre bort än 20 centimeter, och man ska också ta korta pauser. Det är jätteviktigt att man tar en paus efter minst 45 minuter. 

Hon brukar tipsa föräldrar om 20-20-20-regeln, som innebär att man sitter 20 minuter framför skärmen, sedan vilar ögonen i 20 sekunder genom att titta på någonting långt bort, sedan går man tillbaka till skärmen igen.

Efter de nya resultat som framkom av studien påminner hon också särskilt om utevistelsen.

– Jag rekommenderar alla barn att spendera mer tid utomhus oavsett om man är närsynt eller inte, för det skyddar ögat från att bli närsynt och det finns en stor chans att det minskar utvecklingen av befintlig närsynthet, säger hon. 

Resultatet från den andra delen av studien kommer att publiceras i slutet av året.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!    

Svensk studie om barns närsynthet

– I studien deltog 128 skolbarn i åldrarna 8–16 år från Kalmar Län. Resultaten visade att 10 procent av gruppen var närsynta. 

– Förekomsten av närsynthet i Skandinavien är låg (10–15 procent) jämfört med många andra västländer (omkring 30 procent) och Östasien (65–97 procent). Afrika ligger lägst med drygt 5 procent.  

– Ärftlighet och etnicitet har stor betydelse för närsynthet. Andra faktorer som påverkar är dagsljus, närarbete, luftföroreningar, utbildning och kost.

– Östasien antas ha hög närsynthet på grund av etnicitet, tidigt skolstart med långa dagar och få raster, samt höga luftföroreningar och sämre kost.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024