loading









Amerikansk forskning har visat att viruset som orsakar covid-19 ger långlivad respons i en viss celltyp i immunförsvaret. Foto: Ariana Drehsler/AFP via Getty Images
Amerikansk forskning har visat att viruset som orsakar covid-19 ger långlivad respons i en viss celltyp i immunförsvaret. Foto: Ariana Drehsler/AFP via Getty Images
Inrikes

Covid-19: Forskning visar på långvarig immunitet

Eva Sagerfors

Allt mer forskning visar att kroppens immunförsvar reagerar som det borde på sars-cov-2 och skapar långvarig immunitet. Samtidigt menar forskare att det av olika skäl inte räcker och rekommenderar därför att man vaccinerar sig för att förstärka skyddet.

Nyligen visade forskare vid Washington University School of Medicine i St Louis att personer som haft mild covid-19 får långvarigt skydd mot viruset. De såg att där fanns plasmaceller, en typ av immunceller, som producerar antikroppar specifikt mot sars-cov-2, viruset som ger covid-19.

Ali Ellebedy, docent i patologi och immunologi, och huvudförfattare till forskningsartikeln, säger i ett uttalande att det kom rapporter i höstas om att nivåerna av antikroppar sjönk snabbt efter infektion med sars-cov-2. Media tolkade det som att immuniteten var kortlivad.

– Det är en misstolkning av data. Det är normalt att antikroppsnivåerna går ner efter en akut infektion, men det går inte ner till noll; det planar ut. Här har vi hittat celler som producerar antikroppar hos människor 11 månader efter de första symtomen. De här cellerna kommer att leva och producera antikroppar resten av människornas liv. Det är ett starkt bevis för långlivad immunitet.

"Något de flesta infektioner ger upphov till"

I somras visade biträdande lektor Marcus Buggert och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset att både mild och asymtomatisk covid-19 ger en specifik reaktion hos T-celler, en annan immuncell.

De konstaterade att många fler än de som visade positivt på antikroppstester ändå hade ett immunsvar mot viruset.

Marcus Buggert välkomnar resultatet från Ellebedys forskargrupp.

– Det är en positiv nyhet. Det är inget nytt utan något de flesta infektioner ger upphov till. Men det är första gången vi ser att sars-cov-2 ger det här långsiktiga skyddet.

Marcus Buggert säger att äldre med sämre immunförsvar kan få svagare skydd av vaccinerna. Därför rekommenderar han de som kan att ta vaccin för att minska smittan. Foto: Melker Dahlstrand

Han betonar att immunitet inte är svart eller vitt, utan ett brett begrepp som även innebär individuella skillnader. Generellt gäller att mer antikroppar ger större chans att skyddet är bra. Syftet med vacciner är att få fler antikroppar.

Efter att ha haft mild eller måttlig covid-19 bör man ha ett bra skydd genom antikropparna, även om mängden minskar med tiden, menar Marcus Buggert.

– Det betyder att man i det långa loppet har en viss nivå av antikroppar. Så om man skulle få viruset igen kommer man med största sannolikhet inte få en svår infektion. Det kan också bli asymtomatiskt eller att man får en klassisk förkylning.

Han berättar att de förkylningsvirus vi har nu kan ha gett allvarligare sjukdomar för ett par hundra år sedan. Sedan har de blivit endemiska och ger nu förkylningar med något års mellanrum.

– Även om vi inte hade blivit vaccinerade så hade det här nog till slut blivit som en vanlig förkylning när tillräckligt många hade blivit smittade. Men nu har vi bra vaccin och då är det bra om man kan använda dem istället för att man ska bli sjuk på naturlig väg.

Immunsvar vid svår covid-19

Kroppens immunförsvar reagerar olika vid mild och svår covid-19. Därför behövs olika forskningsstudier för att förstå hur det långsiktiga skyddet mot viruset ser ut efter sjukdom. Resultatet av forskarstudien vid Washington University School of Medicine i St Louis visade att mild covid-19 ger kroppen ett långvarigt skydd mot viruset. Däremot vet man ännu inte hur samma typ av immunceller reagerar på svår covid-19.

Jackson Turner är en av forskarna i gruppen bakom resultatet.

– Det kan vara vilket som. Inflammation spelar en stor roll vid svår covid-19 och för mycket inflammation kan ge försämrat immunsvar. Å andra sidan är anledningen till att människor blir riktigt sjuka ofta att de har mycket virus i kroppen och har man mycket virus i kroppen kan det leda till ett bra immunsvar. Så det är inte klart, säger han i ett uttalande.

Han säger att man behöver upprepa studien med människor som genomgått medelsvår till svår infektion för att förstå mer om det långsiktiga skyddet.

Nästa steg för forskargruppen är att ta reda på om vaccination mot viruset ger skydd via samma immunceller.

Förstärkt skydd

Marcus Buggert vid Karolinska Institutet säger att naturlig immunitet ger ett bredare skydd med B- och T-celler som kan finnas kvar i svalget. De behövs om viruset skulle bryta igenom den första barriären; antikroppar i saliven.

– Det kan finnas komponenter i immunförsvaret som man får genom naturlig immunitet och som är bättre, men på kort sikt verkar det som att de nivåer av antikroppar man får genom vaccinen är så bra att de blockerar så mycket av virusen att man inte blir sjuk.

Det är ovanligt att studera immunförsvarets celler i benmärgen eftersom det är ett smärtsamt ingrepp att komma åt dem. B-cellen med olika proteiner på ytan är fotograferad i ett elektronmikroskop. Foto: NIAID

Han ser flera skäl till att förstärka sitt skydd genom vaccinering om man har möjlighet. Ett är att en del som haft covid-19 får lågt antikroppssvar.

Han säger att det starkare skyddet främst gäller efter två doser, men att de som får högst koncentration av antikroppar är de som har haft covid-19 och sedan tar en vaccindos.

– Även om man har plasmacellerna som pumpar ut lite antikroppar så kommer det att vara i lite lägre nivå än ett vaccin kan ge.

– Tar man det inte så får man räkna med att man kanske ett år senare kan bli sjuk igen. I 95 procent av fallen blir det kanske inte så allvarligt, men vi vet inte heller säkert, säger Marcus Buggert.

"Gör vi nu om samma misstag?"

Samtidigt varnar läkare för att vaccinera för brett. I en debattartikel i Göteborgsposten i maj skriver 28 läkare att unga och friska inte bör vaccineras. De menar att tidigare erfarenheter visar att massvaccination kan göra mer skada än nytta och tar svininfluensan 2009 som exempel.

”Ett par år senare drabbades Sverige och Norge, som massvaccinerat mot svininfluensan, betydligt hårdare av influensa än andra länder, vilket visade att skyddseffekten var temporär och att svininfluensaviruset hade utvecklats till ett säsongsvirus. Gör vi nu om samma misstag?”

Läkarna Sven Román, Nils Littorin och Sebastian Rushworth driver Läkaruppropet med över 600 underskrifter av medicinska forskare och personal. De står bakom debattartikeln där de menar att det räcker att vaccinera riskgrupper och att de som haft covid-19 har naturligt skydd och därför inte behöver vaccineras.

De skriver att även vanliga förkylningar orsakade av andra coronavirus kan ge partiellt skydd mot sars-cov-2. Och enligt studier har 25–50 procent av världens befolkning korsimmunitet.

”Immuniteten efter genomgången infektion skiljer sig troligen inte från andra luftvägsvirus, vilket innebär att återinfektion är sällsynt och oftast ger milda symtom.”

De menar också att virusets dödlighet i Sverige troligen är låg nu, då tre av tio fått en dos vaccin.

Läkarna varnar även för att studierna av den nya vaccintypen inte sträcker sig längre än två månader, vilket innebär att sällsynta biverkningar inte fångas upp.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination med två doser även för de som har haft covid-19.

”De som har haft covid-19 har utvecklat ett skydd mot sjukdomen, men vi vet idag inte hur länge det skyddet finns kvar. Det skydd man får efter covid-19 kan också variera mellan individer,” enligt deras webbsida.

De hänvisar både till att man själv skyddas från att bli sjuk av viruset och att man minskar risken att smitta andra.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

 

Långlivat immunförsvar

Antikroppar är proteiner som cirkulerar i blodet. De binder specifikt till främmande ämnen, som kallas antigen. Här finns neutraliserande antikroppar som genom att binda till ett virus förhindrar det från att kunna ta sig in i celler i kroppens vävnad. Då kan celler i immunförsvaret eliminera dem.

B-lymfocyter, eller B-celler, bildas i benmärgen och producerar antikroppar som finns bundna på cellytan, men också släpps ut i blodet.

Plasmaceller är högspecialiserade B-celler. De finns i benmärgen och producerar ständigt en mindre mängd antikroppar som de släpper ut i blodet. Vid signaler om att ett specifikt smittämne kommit in i kroppen producerar plasmacellerna mer antikroppar.

T-lymfocyter, eller T-celler, finns i olika typer och hjälper till att känna igen och döda virusinfekterade celler. Till exempel finns minnes-T-celler som är specifika mot främmande ämnen, såsom virus, kvar under lång tid. När dessa träffar på ett virus igen kan de snabbt dela sig för att slå ut viruset.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading









Amerikansk forskning har visat att viruset som orsakar covid-19 ger långlivad respons i en viss celltyp i immunförsvaret. Foto: Ariana Drehsler/AFP via Getty Images
Amerikansk forskning har visat att viruset som orsakar covid-19 ger långlivad respons i en viss celltyp i immunförsvaret. Foto: Ariana Drehsler/AFP via Getty Images
Inrikes

Covid-19: Forskning visar på långvarig immunitet

Eva Sagerfors

Allt mer forskning visar att kroppens immunförsvar reagerar som det borde på sars-cov-2 och skapar långvarig immunitet. Samtidigt menar forskare att det av olika skäl inte räcker och rekommenderar därför att man vaccinerar sig för att förstärka skyddet.

Nyligen visade forskare vid Washington University School of Medicine i St Louis att personer som haft mild covid-19 får långvarigt skydd mot viruset. De såg att där fanns plasmaceller, en typ av immunceller, som producerar antikroppar specifikt mot sars-cov-2, viruset som ger covid-19.

Ali Ellebedy, docent i patologi och immunologi, och huvudförfattare till forskningsartikeln, säger i ett uttalande att det kom rapporter i höstas om att nivåerna av antikroppar sjönk snabbt efter infektion med sars-cov-2. Media tolkade det som att immuniteten var kortlivad.

– Det är en misstolkning av data. Det är normalt att antikroppsnivåerna går ner efter en akut infektion, men det går inte ner till noll; det planar ut. Här har vi hittat celler som producerar antikroppar hos människor 11 månader efter de första symtomen. De här cellerna kommer att leva och producera antikroppar resten av människornas liv. Det är ett starkt bevis för långlivad immunitet.

"Något de flesta infektioner ger upphov till"

I somras visade biträdande lektor Marcus Buggert och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset att både mild och asymtomatisk covid-19 ger en specifik reaktion hos T-celler, en annan immuncell.

De konstaterade att många fler än de som visade positivt på antikroppstester ändå hade ett immunsvar mot viruset.

Marcus Buggert välkomnar resultatet från Ellebedys forskargrupp.

– Det är en positiv nyhet. Det är inget nytt utan något de flesta infektioner ger upphov till. Men det är första gången vi ser att sars-cov-2 ger det här långsiktiga skyddet.

Marcus Buggert säger att äldre med sämre immunförsvar kan få svagare skydd av vaccinerna. Därför rekommenderar han de som kan att ta vaccin för att minska smittan. Foto: Melker Dahlstrand

Han betonar att immunitet inte är svart eller vitt, utan ett brett begrepp som även innebär individuella skillnader. Generellt gäller att mer antikroppar ger större chans att skyddet är bra. Syftet med vacciner är att få fler antikroppar.

Efter att ha haft mild eller måttlig covid-19 bör man ha ett bra skydd genom antikropparna, även om mängden minskar med tiden, menar Marcus Buggert.

– Det betyder att man i det långa loppet har en viss nivå av antikroppar. Så om man skulle få viruset igen kommer man med största sannolikhet inte få en svår infektion. Det kan också bli asymtomatiskt eller att man får en klassisk förkylning.

Han berättar att de förkylningsvirus vi har nu kan ha gett allvarligare sjukdomar för ett par hundra år sedan. Sedan har de blivit endemiska och ger nu förkylningar med något års mellanrum.

– Även om vi inte hade blivit vaccinerade så hade det här nog till slut blivit som en vanlig förkylning när tillräckligt många hade blivit smittade. Men nu har vi bra vaccin och då är det bra om man kan använda dem istället för att man ska bli sjuk på naturlig väg.

Immunsvar vid svår covid-19

Kroppens immunförsvar reagerar olika vid mild och svår covid-19. Därför behövs olika forskningsstudier för att förstå hur det långsiktiga skyddet mot viruset ser ut efter sjukdom. Resultatet av forskarstudien vid Washington University School of Medicine i St Louis visade att mild covid-19 ger kroppen ett långvarigt skydd mot viruset. Däremot vet man ännu inte hur samma typ av immunceller reagerar på svår covid-19.

Jackson Turner är en av forskarna i gruppen bakom resultatet.

– Det kan vara vilket som. Inflammation spelar en stor roll vid svår covid-19 och för mycket inflammation kan ge försämrat immunsvar. Å andra sidan är anledningen till att människor blir riktigt sjuka ofta att de har mycket virus i kroppen och har man mycket virus i kroppen kan det leda till ett bra immunsvar. Så det är inte klart, säger han i ett uttalande.

Han säger att man behöver upprepa studien med människor som genomgått medelsvår till svår infektion för att förstå mer om det långsiktiga skyddet.

Nästa steg för forskargruppen är att ta reda på om vaccination mot viruset ger skydd via samma immunceller.

Förstärkt skydd

Marcus Buggert vid Karolinska Institutet säger att naturlig immunitet ger ett bredare skydd med B- och T-celler som kan finnas kvar i svalget. De behövs om viruset skulle bryta igenom den första barriären; antikroppar i saliven.

– Det kan finnas komponenter i immunförsvaret som man får genom naturlig immunitet och som är bättre, men på kort sikt verkar det som att de nivåer av antikroppar man får genom vaccinen är så bra att de blockerar så mycket av virusen att man inte blir sjuk.

Det är ovanligt att studera immunförsvarets celler i benmärgen eftersom det är ett smärtsamt ingrepp att komma åt dem. B-cellen med olika proteiner på ytan är fotograferad i ett elektronmikroskop. Foto: NIAID

Han ser flera skäl till att förstärka sitt skydd genom vaccinering om man har möjlighet. Ett är att en del som haft covid-19 får lågt antikroppssvar.

Han säger att det starkare skyddet främst gäller efter två doser, men att de som får högst koncentration av antikroppar är de som har haft covid-19 och sedan tar en vaccindos.

– Även om man har plasmacellerna som pumpar ut lite antikroppar så kommer det att vara i lite lägre nivå än ett vaccin kan ge.

– Tar man det inte så får man räkna med att man kanske ett år senare kan bli sjuk igen. I 95 procent av fallen blir det kanske inte så allvarligt, men vi vet inte heller säkert, säger Marcus Buggert.

"Gör vi nu om samma misstag?"

Samtidigt varnar läkare för att vaccinera för brett. I en debattartikel i Göteborgsposten i maj skriver 28 läkare att unga och friska inte bör vaccineras. De menar att tidigare erfarenheter visar att massvaccination kan göra mer skada än nytta och tar svininfluensan 2009 som exempel.

”Ett par år senare drabbades Sverige och Norge, som massvaccinerat mot svininfluensan, betydligt hårdare av influensa än andra länder, vilket visade att skyddseffekten var temporär och att svininfluensaviruset hade utvecklats till ett säsongsvirus. Gör vi nu om samma misstag?”

Läkarna Sven Román, Nils Littorin och Sebastian Rushworth driver Läkaruppropet med över 600 underskrifter av medicinska forskare och personal. De står bakom debattartikeln där de menar att det räcker att vaccinera riskgrupper och att de som haft covid-19 har naturligt skydd och därför inte behöver vaccineras.

De skriver att även vanliga förkylningar orsakade av andra coronavirus kan ge partiellt skydd mot sars-cov-2. Och enligt studier har 25–50 procent av världens befolkning korsimmunitet.

”Immuniteten efter genomgången infektion skiljer sig troligen inte från andra luftvägsvirus, vilket innebär att återinfektion är sällsynt och oftast ger milda symtom.”

De menar också att virusets dödlighet i Sverige troligen är låg nu, då tre av tio fått en dos vaccin.

Läkarna varnar även för att studierna av den nya vaccintypen inte sträcker sig längre än två månader, vilket innebär att sällsynta biverkningar inte fångas upp.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination med två doser även för de som har haft covid-19.

”De som har haft covid-19 har utvecklat ett skydd mot sjukdomen, men vi vet idag inte hur länge det skyddet finns kvar. Det skydd man får efter covid-19 kan också variera mellan individer,” enligt deras webbsida.

De hänvisar både till att man själv skyddas från att bli sjuk av viruset och att man minskar risken att smitta andra.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

 

Långlivat immunförsvar

Antikroppar är proteiner som cirkulerar i blodet. De binder specifikt till främmande ämnen, som kallas antigen. Här finns neutraliserande antikroppar som genom att binda till ett virus förhindrar det från att kunna ta sig in i celler i kroppens vävnad. Då kan celler i immunförsvaret eliminera dem.

B-lymfocyter, eller B-celler, bildas i benmärgen och producerar antikroppar som finns bundna på cellytan, men också släpps ut i blodet.

Plasmaceller är högspecialiserade B-celler. De finns i benmärgen och producerar ständigt en mindre mängd antikroppar som de släpper ut i blodet. Vid signaler om att ett specifikt smittämne kommit in i kroppen producerar plasmacellerna mer antikroppar.

T-lymfocyter, eller T-celler, finns i olika typer och hjälper till att känna igen och döda virusinfekterade celler. Till exempel finns minnes-T-celler som är specifika mot främmande ämnen, såsom virus, kvar under lång tid. När dessa träffar på ett virus igen kan de snabbt dela sig för att slå ut viruset.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024