Krönika

Vad kan Sverige lära av det spanska elhaveriet?

Mats Nilsson
Mats Nilsson
loadingResenärer med filtar utdelade av Röda korset tillbringade natten på Cordobas tågstation efter strömavbrottet som drabbade nästan hela Iberiska halvön och södra Frankrike den 28 april. Foto: Javier Soriano/AFP via Getty Images
Resenärer med filtar utdelade av Röda korset tillbringade natten på Cordobas tågstation efter strömavbrottet som drabbade nästan hela Iberiska halvön och södra Frankrike den 28 april. Foto: Javier Soriano/AFP via Getty Images
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Det omfattande elavbrottet den 28 april i Spanien och Portugal visar hur snabbt ett elsystem kan kollapsa när väderberoende produktion inte balanseras med tillräckliga reserver och nätförstärkningar. Sverige står inför liknande utmaningar och riskerar att upprepa misstaget om inte hela systemet byggs ut i takt med omställningen, skriver elmarknadsexpertern Mats Nilsson.

Den 28 april drabbades Spanien och Portugal av ett elavbrott som slog ut nästan hela Iberiska halvön. En utredning slog fast att orsaken inte var en enskild komponent utan en kombination av bristande reglerförmåga och ett system med hög andel väderberoende el utan motsvarande förstärkning av nät och reserver. Händelsen har utlöst en teknisk debatt i Spanien men borde också väcka frågor här hemma.

Sverige har i dag omkring 27 procent vind och solkraft. Det finns aktörer som menar att vi kan gå mot 45 procent utan att riskera leveranssäkerheten. Spaniens 56 procent fungerade hyggligt fram till den dag det inte längre gick. När ett gaseldat kraftverk föll bort dagen innan haveriet och endast ett fåtal synkrona generatorer var i drift blev systemet sårbart. Det saknades tillräcklig tröghet och reaktiv effekt för att hålla spänningen stabil. Snabba variationer från omriktaransluten vind och solkraft förvärrade situationen. Till slut gick det inte att hantera svängningarna.

Mats Nilsson
Mats Nilsson
Energiexpert, lektor vid Södertörns högskola
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Krönika

Vad kan Sverige lära av det spanska elhaveriet?

Mats Nilsson
Mats Nilsson
loadingResenärer med filtar utdelade av Röda korset tillbringade natten på Cordobas tågstation efter strömavbrottet som drabbade nästan hela Iberiska halvön och södra Frankrike den 28 april. Foto: Javier Soriano/AFP via Getty Images
Resenärer med filtar utdelade av Röda korset tillbringade natten på Cordobas tågstation efter strömavbrottet som drabbade nästan hela Iberiska halvön och södra Frankrike den 28 april. Foto: Javier Soriano/AFP via Getty Images
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Det omfattande elavbrottet den 28 april i Spanien och Portugal visar hur snabbt ett elsystem kan kollapsa när väderberoende produktion inte balanseras med tillräckliga reserver och nätförstärkningar. Sverige står inför liknande utmaningar och riskerar att upprepa misstaget om inte hela systemet byggs ut i takt med omställningen, skriver elmarknadsexpertern Mats Nilsson.

Den 28 april drabbades Spanien och Portugal av ett elavbrott som slog ut nästan hela Iberiska halvön. En utredning slog fast att orsaken inte var en enskild komponent utan en kombination av bristande reglerförmåga och ett system med hög andel väderberoende el utan motsvarande förstärkning av nät och reserver. Händelsen har utlöst en teknisk debatt i Spanien men borde också väcka frågor här hemma.

Sverige har i dag omkring 27 procent vind och solkraft. Det finns aktörer som menar att vi kan gå mot 45 procent utan att riskera leveranssäkerheten. Spaniens 56 procent fungerade hyggligt fram till den dag det inte längre gick. När ett gaseldat kraftverk föll bort dagen innan haveriet och endast ett fåtal synkrona generatorer var i drift blev systemet sårbart. Det saknades tillräcklig tröghet och reaktiv effekt för att hålla spänningen stabil. Snabba variationer från omriktaransluten vind och solkraft förvärrade situationen. Till slut gick det inte att hantera svängningarna.

Mats Nilsson
Mats Nilsson
Energiexpert, lektor vid Södertörns högskola
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025