Bags spelar snärtigt och rytmiskt 

Klassisk musik

2016 var året då medlemmar från Göteborgs Symfoniker startade Barockakademin. Nu är Veggetti gruppens konstnärlige ledare. Foto: Ola Kjelbye


Barockakademin Göteborgs symfoniker (Bags) under ledning av den konstnärlige ledaren Stefano Veggetti dyker djupt ner i 1600- och 1700-talen. Med sensträngar, tidsenliga instrument och barockbågar väcker de liv i dåtidens musik. 

Barockakademin (Bags) består av runt 20 musiker från Göteborgs symfoniker. Sedan 2016 har de jobbat med att lyfta fram och spela musik från 1600- och 1700-talen.

Gruppen strålar samman några gånger om året för att jobba med olika projekt. De arbetar bland annat med musik av 1700-talskompositörerna Carl Philipp Emanuel Bach, Luigi Boccherini och Johann Christian Bach. Stefano Veggetti, som är cellist och expert på tidig musik, är Barockakademins konstnärlige ledare. Vid konservatoriet i Verona undervisar han i barockcello och han leder mästarklasser på olika platser i Europa.

– När du växer upp på en plats som Italien är det lätt att känna barocken i blodet och då vill du ge den här musiken till andra människor. Den består av glädje, skönhet och det är lätt att kommunicera de här känslorna, säger Stefano på GSOplay.

Stefano Veggetti mötte barockmusiken i New York för tjugo år sedan. Där hade han bekanta som spelade musiken på tidstypiska instrument. Veggetti utforskade instrumenten och upptäckte att man lättare kunde uttrycka sig genom dem. Nu spelar han och andra orkestermedlemmar med en tidsenlig barockbåge och med speciella strängar.

Förutom dessa tidsenliga medel använder man också det mindre vanliga instrumentet – cembalo, i orkestern. Orkesterns egen cembalo spelas av Takishi Watanabe och är specialtillverkad av en instrumenttillverkare i Paris.

Det är i kompositörernas noter som Stefano Veggetti hittar viktig information och ledtrådar om hur musiken ska framföras. Han utgår från dem för att förstå vad kompositören vill säga. Redan genom att försöka tolka dem så skapas det flera olika sätt att framföra musiken, berättar Veggetti.

I barockorkestern finns det inte någon traditionell dirigent utan det är de tre musikerna Stefano Veggetti, Terje Skomedal och Takashi Watanabe som, positionerade i en triangel, leder orkestern. Var och en av medlemmarna tar ansvar för sitt eget utförande, men alla har också kommunikation med varandra.

”Han är fadern, vi är alla barn” lär Mozart ha sagt om Bachs son Carl Philipp Emanuel. Även Beethoven var en beundrare och rekommenderade Carl Philipps pianobok ”Versuch über die wahre Art das Clavier zu spielen” till sina elever – en bok som idag är en viktig källa till hur man spelar 1700-talsmusik på tidsenligt sätt.

På sin tid verkade Carl Philipp Emanuel Bach bland annat som en brobyggare mellan pappans barockstil och Haydns och Mozarts klassicism. Han var en slags företrädare för den känslosamma stilen också kallad den ”galanta stilen”.

Här försöker kompositören förmedla olika känslor till lyssnaren genom att använda sig av olika medel i kompositionen. Man använde kromatik, plötsliga dynamiska förändringar, oregelbundna melodiska linjer, plötsliga dissonanser och partier med friare rytmer. 

Carl Philipp Emanuel Bachs Symfoni nr 1 D-dur (WQ 183:1) är full av livliga och virvlande passager, plötsliga pauser och kontrastrik dynamik. Musiken dundrar ömsom på och ömsom stannar upp i perioder med bara ett fåtal instrument. Som ett folkmusiklag står merparten av Barockakademin upp på scenen. Det ger ett avslappnat och fritt intryck och spelglädjen märks hos orkestern. En underhållande del med musiken är det snärtiga barockspelet hos Barockakademin. Musiken innehåller även många oväntade detaljer.

Symfoni e-moll (WQ 178) är ett bra exempel på Carl Philipp Emanuel Bachs känslosamma stil. Verket komponerade Bach i Berlin då han även komponerade att antal andra symfonier. Av de här Berlinsymfonierna var detta det enda som publicerades under Bachs livstid. Det innehåller häftiga växlingar i tempo och många blandade känslouttryck. Musiken är föränderlig och är även här full med överraskningar.  

Cembalon ger en fin klang till hela orkestern, och de övriga tidstrogna instrumenten ger också musiken en barockenlig ljudbild. Att flöjtisterna till exempel spelar på traverseflöjter bidrar till en skön, varm träton.

I Luigi Boccherinis Symfoni A-dur op 35:3 som är skriven i tre satser får vi höra violinisten Terje Skomedal som solist ackompanjerad av ett luftigt baskomp. Skomedal, som använder en barockbåge, framför solot med varm, mjuk och behaglig klang. 

Kompositören Luigi Boccherini var en cellovirtuos som skrev mängder av kammarmusik när han jobbade för Don Luis hov i Madrid. Han är bland annat berömd för ”Ladykillers-menuetten”.

På GSOplay framför Barockakademin även ett stycke av ännu en av Johann Sebastian Bachs söner, Johann Christian Bach. Han blev på sin tid mycket känd i England och brukar därför kallas London-Bach.

I Symfoni g-moll op 6:6 är musiken mer elegant men här finns också drag av den galanta stilen. Barockakademins olika framföranden på GSOplay finns öppna för lyssning fram till den 6 augusti. De är framförda med fin barockinterpretation och ger en bra inblick i dåtidens musik. 


Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Fakta

Konserten

Medverkande:

Barockakademin

Verk: 

Carl Philipp Emanuel Bach Symfoni nr 1 D-dur (WQ 183:1) och Symfoni e-moll (WQ 178) 

Luigi Boccherini Symfoni A-dur op 35:3

Johann Christian Bach Symfoni g-moll op 6:6

Var:

GSOplay