loadingHistoriskt har andning stått som en symbol för livet. I den kristna kulturen blåser Gud in livets ande genom människans näsborrar. Målning av Michelangelo Buonarroti (1475– 1564). Foto: Public Domain
Historiskt har andning stått som en symbol för livet. I den kristna kulturen blåser Gud in livets ande genom människans näsborrar. Målning av Michelangelo Buonarroti (1475– 1564). Foto: Public Domain
Hälsa

Andas rätt och må bättre

Anton Nilsson

Sätt dig ner och observera din andning. Andas du genom munnen eller näsan? Går andetagen djupt ner i lungorna eller har du vant dig vid att ta korta andetag som stannar i bröstkorgen? Vårt sätt att andas kan säga oss en hel del om vår hälsa.

Andningen är en del av vårt autonoma nervsystem. Det sker automatiskt och är normalt inget vi tänker på. Men till skillnad från exempelvis immunförsvaret kan vi medvetet påverka hur vi andas, något som gör att vi kan lära in både bra och dåliga andningsmönster.

Hur vår kropp fungerar och hur vi andas har fascinerat människan i tusentals år. För att bättre förstå varför träffar jag hälsocoachen och certifierade Wim Hof Method-instruktören Björn Karlsson från Kalmar.

Andning

Vi tar mellan 20 000 och 25 000 andetag varje dygn. Det andningsmönster vi har under dagen följer ofta med oss även när vi sover.

Näsborrarna påverkar kroppen på olika sätt. Den högra näsborren är kopplad till det sympatiska nervsystemet och vänster hjärnhalva medan den vänstra näsborren är kopplad till det parasympatiska nervsystemet och höger hjärnhalva.

De två näsborrarna har ett system där de turas om att vara dominerande.
Näsandning anses som det bästa när det gäller vardagsandning men är också bra vid träning. När du andas genom näsan tempereras luften, filtreras från patogener och fuktas. Vid näsandningen sker också en process som skapar kväveoxid, ett ämne som bland annat förbättrar kroppens förmåga att ta upp syre.

Djupandning stimulerar det parasympatiska nervsystemet, alltså det system som skapar lugn och ro i kroppen. Många andas högfrekvent och långt upp i bröstet vilket i stället stimulerar det sympatiska nervsystemet som stressar kroppen. Om man är stressad kan det således bero på dåliga andningsvanor.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingHistoriskt har andning stått som en symbol för livet. I den kristna kulturen blåser Gud in livets ande genom människans näsborrar. Målning av Michelangelo Buonarroti (1475– 1564). Foto: Public Domain
Historiskt har andning stått som en symbol för livet. I den kristna kulturen blåser Gud in livets ande genom människans näsborrar. Målning av Michelangelo Buonarroti (1475– 1564). Foto: Public Domain
Hälsa

Andas rätt och må bättre

Anton Nilsson

Sätt dig ner och observera din andning. Andas du genom munnen eller näsan? Går andetagen djupt ner i lungorna eller har du vant dig vid att ta korta andetag som stannar i bröstkorgen? Vårt sätt att andas kan säga oss en hel del om vår hälsa.

Andningen är en del av vårt autonoma nervsystem. Det sker automatiskt och är normalt inget vi tänker på. Men till skillnad från exempelvis immunförsvaret kan vi medvetet påverka hur vi andas, något som gör att vi kan lära in både bra och dåliga andningsmönster.

Hur vår kropp fungerar och hur vi andas har fascinerat människan i tusentals år. För att bättre förstå varför träffar jag hälsocoachen och certifierade Wim Hof Method-instruktören Björn Karlsson från Kalmar.

Andning

Vi tar mellan 20 000 och 25 000 andetag varje dygn. Det andningsmönster vi har under dagen följer ofta med oss även när vi sover.

Näsborrarna påverkar kroppen på olika sätt. Den högra näsborren är kopplad till det sympatiska nervsystemet och vänster hjärnhalva medan den vänstra näsborren är kopplad till det parasympatiska nervsystemet och höger hjärnhalva.

De två näsborrarna har ett system där de turas om att vara dominerande.
Näsandning anses som det bästa när det gäller vardagsandning men är också bra vid träning. När du andas genom näsan tempereras luften, filtreras från patogener och fuktas. Vid näsandningen sker också en process som skapar kväveoxid, ett ämne som bland annat förbättrar kroppens förmåga att ta upp syre.

Djupandning stimulerar det parasympatiska nervsystemet, alltså det system som skapar lugn och ro i kroppen. Många andas högfrekvent och långt upp i bröstet vilket i stället stimulerar det sympatiska nervsystemet som stressar kroppen. Om man är stressad kan det således bero på dåliga andningsvanor.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är partipolitiskt obunden och ansluten till det medieetiska systemet.

© Svenska Epoch Times 2024