Ökad styrka, bättre prestation och snabbare återhämtning – eller? Försäljningen av kreatin har skjutit i höjden, men vem borde egentligen ta det populära kosttillskottet?

– De flesta behöver det inte, säger näringsfysiologen Ingrid Larsson.

Sociala medier svämmar över av inlägg om kreatin. På Apoteket Kronan har försäljningen av tillskottet ökat med cirka 83 procent det senaste året och hos statliga Apoteket AB syns en liknande utveckling.

”Vi på Apoteket ser en stark trend och ett ökat intresse för kosttillskottet kreatin. Tittar vi ett år tillbaka är ökningen flera hundra procent med en topp nu under sommaren”, skriver kommunikationschefen Elin Jarl i ett mejl.

Studerats noga

Kreatin är ett protein som består av tre aminosyror: arginin, glycin och metionin. Det tillverkas i kroppen naturligt och finns i våra celler i form av kreatinfosfat – som ger oss snabb energi.

– I studier som är gjorda på elitidrottare har man sett ökad prestation, man kan förbättra muskeluppbyggnaden vid styrketräning, man kan förebygga skador och återhämtningen blir lite mer effektiv, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.

Tillskottet har studerats noga – men, poängterar Ingrid Larsson, studierna har gjorts just på elitidrottare. En vanlig person som tränar regelbundet, men inte på elitnivå, får i sig tillräckligt med kreatin via kosten.

– Kroppen tillverkar ungefär 1-2 gram kreatin per dag och vi får i oss ungefär 2-3 gram från maten vi äter som innehåller protein, framför allt från kött och fisk. Sammantaget motsvarar det behovet, säger Ingrid Larsson.

”Behöver det inte”

Vegetarianer får i sig kreatin från ägg och mjölkprodukter.

– Har man en ökad förbrukning genom träning eller ett tungt arbete så äter man ju ofta mer också – och får då i sig mer protein via maten.

Dessutom vet man inte hur kroppen påverkas av att ta kreatin under lång tid.

– Vad händer över 10 år, 20 år, 30 år? Protein bryts ner till aminosyror och en del av dem som kroppen inte kan ta hand om, en kvävedel, utskiljs via njurarna. Har man då ett väldigt högt proteinintag, hur påverkar det njurhälsan över tid? frågar sig Ingrid Larsson.

Kreatintillskott ska därför inte tas av någon med diabetes, problem med njurarna eller annan kronisk sjukdom utan att först rådgöra med läkare. Inte heller av barn.

– De allra flesta av oss behöver det inte, det är ett slöseri med pengar. Lägg hellre pengarna på vanlig hälsosam mat och på träning, säger Ingrid Larsson.