loadingBönder från Belgiens norra region Flandern protesterade mot nya regionala regeringsplaner att begränsa kväveutsläppen den 3 mars. Foto: Alexandros Michailidis
Bönder från Belgiens norra region Flandern protesterade mot nya regionala regeringsplaner att begränsa kväveutsläppen den 3 mars. Foto: Alexandros Michailidis
Inrikes

Bönder pressas av politiker och insektsentreprenörer

Glenn Mattsing

Nya Eu-regler, chockpriser på konstgödsel och lobbning för insekter gör jordbruket allt mer till ett svart får, eller en gökunge, som Jytte Guteland kallade den svenska jordbrukspolitiken i riksdagen.


I en interpellationsdebatt i riksdagen den 5 maj debatterade Socialdemokraternas Jytte Guteland och landsbygdsminister Peter Kullgren från Kristdemokraterna jordbrukets utsläpp och framtid.

Guteland anser att Kullgren och regeringen saknar strategi för att lösa vad hon anser är ödesfrågor, inte bara för Sverige utan hela världen.
”Utan en planet har vi inget att jordbruka ifrån”, sade Guteland och efterfrågade en plan för att minska metan- och lustgasutsläpp från den svenska jordbrukssektorn.

EU:s klimatmål

Förutom nationella klimatmål ska Sverige bidra till EU:s klimatmål, som är uppdelade på tre områden: utsläppshandel, den icke-handlade sektorn och upptag från skog och mark.

Den så kallade icke-handlade sektorn regleras av ansvarsfördelningsförordningen ESR. Där regleras utsläpp från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen enligt ESR minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capitanivå.

Sverige tillsammans med Finland, Danmark, Luxemburg och Tyskland har fått ett beting att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.

Det tidigare målet för 2030 var att EU:s utsläpp skulle minska med minst 40 procent jämfört med 1990. Under 2022 har det genomförts förhandlingar om hur olika lagstiftningar i EU ska anpassas efter de skärpta klimatmålen. Förhandlingarna väntas fortsätta under 2023.

Källa: Naturvårdsverket och Wikipedia 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBönder från Belgiens norra region Flandern protesterade mot nya regionala regeringsplaner att begränsa kväveutsläppen den 3 mars. Foto: Alexandros Michailidis
Bönder från Belgiens norra region Flandern protesterade mot nya regionala regeringsplaner att begränsa kväveutsläppen den 3 mars. Foto: Alexandros Michailidis
Inrikes

Bönder pressas av politiker och insektsentreprenörer

Glenn Mattsing

Nya Eu-regler, chockpriser på konstgödsel och lobbning för insekter gör jordbruket allt mer till ett svart får, eller en gökunge, som Jytte Guteland kallade den svenska jordbrukspolitiken i riksdagen.


I en interpellationsdebatt i riksdagen den 5 maj debatterade Socialdemokraternas Jytte Guteland och landsbygdsminister Peter Kullgren från Kristdemokraterna jordbrukets utsläpp och framtid.

Guteland anser att Kullgren och regeringen saknar strategi för att lösa vad hon anser är ödesfrågor, inte bara för Sverige utan hela världen.
”Utan en planet har vi inget att jordbruka ifrån”, sade Guteland och efterfrågade en plan för att minska metan- och lustgasutsläpp från den svenska jordbrukssektorn.

EU:s klimatmål

Förutom nationella klimatmål ska Sverige bidra till EU:s klimatmål, som är uppdelade på tre områden: utsläppshandel, den icke-handlade sektorn och upptag från skog och mark.

Den så kallade icke-handlade sektorn regleras av ansvarsfördelningsförordningen ESR. Där regleras utsläpp från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen enligt ESR minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capitanivå.

Sverige tillsammans med Finland, Danmark, Luxemburg och Tyskland har fått ett beting att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.

Det tidigare målet för 2030 var att EU:s utsläpp skulle minska med minst 40 procent jämfört med 1990. Under 2022 har det genomförts förhandlingar om hur olika lagstiftningar i EU ska anpassas efter de skärpta klimatmålen. Förhandlingarna väntas fortsätta under 2023.

Källa: Naturvårdsverket och Wikipedia 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024