Den 10 oktober inleddes vapenvilan mellan Israel och Hamas, det första steget i den amerikanska fredsplanen presenterad av USA:s president Donald Trump i september. De första stegen – frisläppandet av all återstående israelisk gisslan (både levande och döda), ett visst tillbakadragande av IDF samt släppandet av palestinska fångar i Israel – gick bra, men Hamas bröt snabbt överenskommelsen genom att inte överlämna kvarlevorna av israeler som dödats under fångenskapen under den bestämda tiden.
Vapenvilan håller i stort sett, med några undantag. Vad som är värre är att flera av de länder som i september – när planen offentliggjordes – sade sig villiga att bidra med trupp, nu har börjat backa från det löftet. Skälet är helt enkelt att det alltmer verkar troligt att den internationella styrka som enligt fredsplanen skall sättas upp (International Stabilisation Force, ISF), kommer att få problem med Hamas avväpning (en del av planen). Direkt efter det att planen inleddes började Hamas kvarvarande milis att attackera motståndare på Gaza och företrädare sade att de inte tänkte gå med på någon avväpning. De interna striderna handlar i stor utsträckning om att klaner som under Hamas styre känt sig tvingade att lyda Hamas, i och med att rörelsen blivit försvagad, sett sin chans att öka sitt inflytande (viktigt att komma ihåg är att Gaza fortfarande är ett klanbaserat samhälle, något som även Hamas tvingats ta viss hänsyn till).
Så ska avväpning genomföras – vilket är ett grundläggande krav för att en fred ska kunna byggas – kommer ISF att tvingas använda vapenmakt, något som få är beredda att göra.
