När USA och Italien den 19 juli sade nej till ändringar i Världshälsoorganisationens (WHO) internationella hälsobestämmelser (IHR), markerade de en gräns för nationell suveränitet. Deadlinen den 19 juli var avgörande: enligt IHR:s artikel 59 blev ändringarna bindande för länder som inte avvisade dem, vilket kan påverka Sveriges självbestämmande.
IHR, antagna 2005, är ett rättsligt bindande ramverk för WHO:s 194 medlemsstater, utformat för att hantera globala hälsorisker utan att störa handel och resor. Ändringarna, antagna maj 2024, stärker WHO:s generaldirektörs roll att utlysa nödlägen, vilket kan leda till rekommendationer om gränsåtgärder eller andra insatser. Enligt regeringsformen (1 kap. 10 §) ska riksdagen godkänna avtal som överför beslutanderätt. Sveriges tystnad före deadlinen innebär att vi accepterat ändringarna utan tydlig riksdagsprövning.
Sveriges pandemistrategi under covid-19, där vi undvek strikta nedstängningar, visade att vi vågar gå vår egen väg. Vi blev en symbol för en annan väg – där medborgarnas ansvarstagande prioriterades. Med WHO:s nya roll riskerar vi att påverkas av globala direktiv. Om WHO:s ändringar nu gäller, kan vi fatta liknande beslut? Eller riskerar vi att påverkas av en icke-vald generaldirektörs rekommendationer, som kanske inte passar vårt samhälle? Regeringen måste klargöra varför man inte avvisade ändringarna före den 19 juli, vilket hade stärkt Sveriges rätt att bestämma över sin hälsa.
