loadingBeslag av narkotikaklassad svamp och samtal till Giftinformationscentralen, 2020–2024. Foto: Anders Humlebo
Beslag av narkotikaklassad svamp och samtal till Giftinformationscentralen, 2020–2024. Foto: Anders Humlebo
Inrikes

Växtdroger flödar in – Tullverket kan bara se på

Beatrice Nordensson/TT

Odlingslådor för hallucinogena svampar och tonvis med växtdelar som går att droga sig med passerar helt lagligt gränsen till Sverige varje år. Drogerna säljs öppet på nätet och i butiker och vid gränsen kan Tullverket bara titta på – eftersom produkterna inte är olagliga i formen de levereras.

På bland annat sociala medier gör företag reklam för växter och svampar som ger liknande effekter som illegala droger. I marknadsföringen framhålls att det är helt lagligt för svenska konsumenter att beställa och få in varorna i landet, vilket också stämmer.

Det gäller exempelvis lådor innehållande svampmycel som kan växa till sig och bli svampar som innehåller de hallucinogena ämnena psilocybil eller psilocin.

Okej utan svamp

Om det inte börjat växa några svampar i lådan när den passerar den svenska gränsen har Tullverket ingen laglig rätt att stoppa eller beslagta försändelsen.

– Det är tillåtet att ta in odlingskitet i landet men du får inte odla svampen. Man kan inte säga att det är fritt fram men vi på Tullverket har inga verktyg att stoppa det eftersom det vid importen ännu inte kan klassas som narkotika, säger Jenny Åberg, sakkunnig och kemist på Tullverket.

Däremot är det olagligt att föra in själva svamparna i Sverige, men trots det verkar intresset och försöken ha ökat de senaste åren.

2023 beslagtogs 9,21 kilo narkotikaklassad svamp. Hittills i år har 34,6 kilo tagits i beslag, en ökning med nära 276 procent.

För tvåltillverkning

När det gäller kratom, som marknadsförs och säljs som ingrediens vid tvåltillverkning, så fördes det 2023 in över 40 ton till Sverige. Anledningen till att det säljs som tvålingrediens är just att växten inte är klassad som narkotika men om du använder den och till exempel kokar te på växten, då tillverkar du narkotika.

– Jag har sett väldigt många sidor där man säljer kratom och även tvålkit för tillverkning av tvål, men jag har aldrig sett en kratomtvål. Där kan man ju misstänka att det kanske är en annan användning som är aktuell, säger Jenny Åberg.

Hon säger att Tullverket har informerat ansvariga myndigheter om hålet i lagstiftningen i många år, när det gäller bland annat kratom. Det är Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket som har uppgiften att utreda ämnen för narkotikaklassning. Men än så länge är import av produkten laglig.

Tittat på frågan

Åsa Thornqvist är tillförordnad chef på den enhet på Folkhälsomyndigheten som ansvarar för att till regeringen föreslå substanser som bör narkotikaklassificeras.

Hon bekräftar att det i dag i myndighetens uppdrag inte ingår att föreslå narkotikaklassificering av hela växter, som exempelvis kratom.

– Vi tittar på frågan om vi ska kunna utreda och föreslå narkotikaklassning av växter också, men än så länge gör vi inte det, säger Åsa Thornqvist.

Kratom och hallucinogena svampar

Kratom är ett träd vars blad innehåller mitragynin, den huvudsakliga aktiva substansen.

Bladen torkas och tuggas, röks eller mals till pulver som används till te.

Kratom ger i låga doser lätta stimulerande och euforiska effekter, medan större doser ger opiod-lika effekter.

Risk för beroendeutveckling. Epileptiska kramper och utveckling av gulsot förekommer. Enstaka dödsfall.

Intag av vissa svampar från framför allt Psilocybe-släktet, ibland kallade Magic mushrooms, ger symtom som eufori, hallucinationer, hög puls, agitation och i allvarliga fall akut psykos.

Svamparna kan även ge ’’flashbacks’’, det vill säga återkommande symtom, i upp till några veckor efter intaget.

Svamparna äts färska/råa eller torkade.

Källa: Giftinformationscentralen

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBeslag av narkotikaklassad svamp och samtal till Giftinformationscentralen, 2020–2024. Foto: Anders Humlebo
Beslag av narkotikaklassad svamp och samtal till Giftinformationscentralen, 2020–2024. Foto: Anders Humlebo
Inrikes

Växtdroger flödar in – Tullverket kan bara se på

Beatrice Nordensson/TT

Odlingslådor för hallucinogena svampar och tonvis med växtdelar som går att droga sig med passerar helt lagligt gränsen till Sverige varje år. Drogerna säljs öppet på nätet och i butiker och vid gränsen kan Tullverket bara titta på – eftersom produkterna inte är olagliga i formen de levereras.

På bland annat sociala medier gör företag reklam för växter och svampar som ger liknande effekter som illegala droger. I marknadsföringen framhålls att det är helt lagligt för svenska konsumenter att beställa och få in varorna i landet, vilket också stämmer.

Det gäller exempelvis lådor innehållande svampmycel som kan växa till sig och bli svampar som innehåller de hallucinogena ämnena psilocybil eller psilocin.

Okej utan svamp

Om det inte börjat växa några svampar i lådan när den passerar den svenska gränsen har Tullverket ingen laglig rätt att stoppa eller beslagta försändelsen.

– Det är tillåtet att ta in odlingskitet i landet men du får inte odla svampen. Man kan inte säga att det är fritt fram men vi på Tullverket har inga verktyg att stoppa det eftersom det vid importen ännu inte kan klassas som narkotika, säger Jenny Åberg, sakkunnig och kemist på Tullverket.

Däremot är det olagligt att föra in själva svamparna i Sverige, men trots det verkar intresset och försöken ha ökat de senaste åren.

2023 beslagtogs 9,21 kilo narkotikaklassad svamp. Hittills i år har 34,6 kilo tagits i beslag, en ökning med nära 276 procent.

För tvåltillverkning

När det gäller kratom, som marknadsförs och säljs som ingrediens vid tvåltillverkning, så fördes det 2023 in över 40 ton till Sverige. Anledningen till att det säljs som tvålingrediens är just att växten inte är klassad som narkotika men om du använder den och till exempel kokar te på växten, då tillverkar du narkotika.

– Jag har sett väldigt många sidor där man säljer kratom och även tvålkit för tillverkning av tvål, men jag har aldrig sett en kratomtvål. Där kan man ju misstänka att det kanske är en annan användning som är aktuell, säger Jenny Åberg.

Hon säger att Tullverket har informerat ansvariga myndigheter om hålet i lagstiftningen i många år, när det gäller bland annat kratom. Det är Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket som har uppgiften att utreda ämnen för narkotikaklassning. Men än så länge är import av produkten laglig.

Tittat på frågan

Åsa Thornqvist är tillförordnad chef på den enhet på Folkhälsomyndigheten som ansvarar för att till regeringen föreslå substanser som bör narkotikaklassificeras.

Hon bekräftar att det i dag i myndighetens uppdrag inte ingår att föreslå narkotikaklassificering av hela växter, som exempelvis kratom.

– Vi tittar på frågan om vi ska kunna utreda och föreslå narkotikaklassning av växter också, men än så länge gör vi inte det, säger Åsa Thornqvist.

Kratom och hallucinogena svampar

Kratom är ett träd vars blad innehåller mitragynin, den huvudsakliga aktiva substansen.

Bladen torkas och tuggas, röks eller mals till pulver som används till te.

Kratom ger i låga doser lätta stimulerande och euforiska effekter, medan större doser ger opiod-lika effekter.

Risk för beroendeutveckling. Epileptiska kramper och utveckling av gulsot förekommer. Enstaka dödsfall.

Intag av vissa svampar från framför allt Psilocybe-släktet, ibland kallade Magic mushrooms, ger symtom som eufori, hallucinationer, hög puls, agitation och i allvarliga fall akut psykos.

Svamparna kan även ge ’’flashbacks’’, det vill säga återkommande symtom, i upp till några veckor efter intaget.

Svamparna äts färska/råa eller torkade.

Källa: Giftinformationscentralen

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024