Kalla områden i norr riskerar att bli den värsta boven i klimatförändringarna, visar en ny global studie. Det beror på att kol som lagrats i marken kan avges vid en temperaturökning. Detta i sin tur kan utlösa en feedback-effekt med skenande klimatförändring.

En ny världsomfattande studie visar att den globala uppvärmningen kommer att förvärra klimateffekterna skriver Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i ett pressmeddelande. I kalla områden där nedbrytningen är långsam kommer kol som lagrats i marken att avges när marken blir varmare. Genom att jorden blir varmare kan stora mängder kol avges från marken, vilket kan utlösa en feedback-effekt som kan innebära att klimatförändringen skenar.

– När vi börjar värma upp de områdena så blir organismerna som bryter ner organiskt kol mer aktiva. Då kan vi förvänta oss stora utsläpp av kol från marken, säger forskaren Thomas Crowther från Yale University, som lett studien där forskare från många länder deltagit, enligt pressmeddelandet.

Studien, som presenteras i en artikel i Nature, visar att uppvärmningen kommer att orsaka förlust av åtminstone 55 miljarder ton kol till år 2050. Mest kol kommer att frigöras i kalla trakter på nordliga breddgrader. Där har organiska jordar byggts upp under tusentals år och en långsam nedbrytning har lett till att kollagren varit förhållandevis stabila.

– Lagren av markkol är störst på platser där marken är kall och ofta frusen. Under de förhållandena är nedbrytarna mindre aktiva och markens kollager har kunnat byggas upp under lång tid, säger artikelförfattaren Thomas Crowther.

När dessa områden värms upp blir nedbrytarna mer aktiva och vi kan förvänta oss stora utsläpp kol från marken. Det skrämmande är att det är just i de kalla regionerna man förväntar sig att klimatförändringarna kommer att leda till störst uppvärmning.

Tidigare studier har till stor del gjorts i områden med tempererat klimat där kollagren är mindre. Dessa tar inte med i beräkningen den mycket stora andelen möjliga kolutsläpp i norr, enligt Thomas Crowther.

Resultaten bygger på en analys av data från ett stort antal experiment från hela världen under de senaste tjugo åren. Tidigare vetenskapliga studier runt om i världen har inte entydigt kunnat visa om uppvärmningen av jorden kommer att ge högre utsläpp av kol från markens organiska jordar eller om det blir tvärtom, att mer kol lagras.

Förra istiden

Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet, har lett ett forskningsprojekt vid Bolincentret för klimatforskning som visar hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den förra istiden, enligt ett pressmeddelande från Stockholms Universitet.

– Det här är den första studien som visar, baserat på observationer i Arktis, att den abrupta klimatuppvärmning som skedde i slutet av förra istiden ledde till storskalig upptining och frigörelse av kol från permafrost, säger Örjan Gustafsson i pressmeddelandet.

Om kol som ligger infruset i permafrost runt Arktis frigörs av klimatuppvärmningen kan det leda till en ökning av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären och förstärka klimatuppvärmningen. Detta kan ge betydligt värre framtidsscenarier än vad FN:s klimatpanel har räknat med, vilket även ligger till grund för Parisavtalet.