Psykologen Alf B. Svenssons bok ”Lycklig: Hur blir jag det?” är en konkretion av hur vi blir lyckliga. Det talas ibland om att lyckan är subjektiv, men är det verkligen så? Finns det inte mycket i livet som varje människa behöver för att komma till sin rätt?

Man ska som bekant inte döma en bok efter dess omslag, men det är lätt att fyllas av viss misstro inför omslaget med hoppande människor till titeln ”Lycklig: Hur blir jag det?” Är det bilden av lycka, och kan det verkligen finnas en instruktionsbok för något sådant? Dessvärre består denna skepsis vid läsningen av inledningen, där författaren Alf B. Svensson skriver I dag har många varken tid eller ork att läsa tjocka böcker. Därför försöker jag använda så få ord som möjligt och gärna oneliners.” Om man tror att vägen till lyckan kan förmedlas i en bok, är det då inte värt att ”använda” så många ord som krävs? Och kan man inte förvänta sig att en läsare skänker en bok om lycka sin tid och energi?

Men låt oss vara välvilliga och inte heller döma en bok efter dess inledning. Med sin bok vill Svensson framhäva de konkreta faktorer som behövs för att vi ska bli lyckliga. Vår fysiska hälsa talar vi ofta om som någonting objektivt, men vi har svårare att se att detta också gäller det psykiska. Svensson uppmärksammar att ensamhet och dåliga relationer är en större hälso­risk än övervikt och stillasittande. Nio aspekter som är viktiga för vår lycka tas upp, som har sin grund i statistik.