Historia

Våldsam död vanlig för Sveriges lokala helgon

Camilla Johansson
loading1950 skapade Astri Taube en gestaltning i brons av Elin av Skövde.
Den pryder nu Sankta Helena kyrka i Skövde. Helgonet bär sina attribut änkedoket, boken och svärdet. Foto: Harri Blomberg
1950 skapade Astri Taube en gestaltning i brons av Elin av Skövde. Den pryder nu Sankta Helena kyrka i Skövde. Helgonet bär sina attribut änkedoket, boken och svärdet. Foto: Harri Blomberg

Sverige har två påvligt kanoniserade helgon: Heliga Birgitta, som blev helgonförklarad 1391, och Elisabeth Hesselblad, som var verksam under 1900-talet och kanoniserades så sent som 2016. Men landet är fullt av lokala helgon, vilka ofta har det gemensamt att de gick en våldsam död till mötes. Här möter vi fyra av dem.

Många vet kanske inte att det finns en mängd lokala helgon, som saligförklarats av biskopar, ibland strax efter personens bortgång, ibland många år senare. Att man faktiskt firade dessa ”okanoniserade” helgon i kyrkan var förmodligen en konsekvens av att Sverige, framför allt Svealand, kristnades senare än övriga Skandinavien, och därmed också hade ett svagare band till påven. I Danmark, det första skandinaviska landet som kristnades, var det omöjligt att officiellt fira ett helgon som inte hade fått godkännande från Rom.

Ett av dessa lokala helgon är Karlung av Roslagen, eller Roslagens apostel, som han också kallats, en benämning som antyder att han skulle ha varit den som kristnade Roslagen. Det finns inte många säkra uppgifter om Karlungs liv, eller ens om vem han var. Han levde sannolikt under 1200-talet, och han kan möjligen ha slutat sina dagar genom att lida martyrdöden. Han kan ha varit munk, men vissa uppgifter gör gällande att han bara var en ung man. Han sägs ha mördats av estniska hedningar, men man vet inte om de befann sig i Roslagen eller om Karlung var i Estland.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Historia

Våldsam död vanlig för Sveriges lokala helgon

Camilla Johansson
loading1950 skapade Astri Taube en gestaltning i brons av Elin av Skövde.
Den pryder nu Sankta Helena kyrka i Skövde. Helgonet bär sina attribut änkedoket, boken och svärdet. Foto: Harri Blomberg
1950 skapade Astri Taube en gestaltning i brons av Elin av Skövde. Den pryder nu Sankta Helena kyrka i Skövde. Helgonet bär sina attribut änkedoket, boken och svärdet. Foto: Harri Blomberg

Sverige har två påvligt kanoniserade helgon: Heliga Birgitta, som blev helgonförklarad 1391, och Elisabeth Hesselblad, som var verksam under 1900-talet och kanoniserades så sent som 2016. Men landet är fullt av lokala helgon, vilka ofta har det gemensamt att de gick en våldsam död till mötes. Här möter vi fyra av dem.

Många vet kanske inte att det finns en mängd lokala helgon, som saligförklarats av biskopar, ibland strax efter personens bortgång, ibland många år senare. Att man faktiskt firade dessa ”okanoniserade” helgon i kyrkan var förmodligen en konsekvens av att Sverige, framför allt Svealand, kristnades senare än övriga Skandinavien, och därmed också hade ett svagare band till påven. I Danmark, det första skandinaviska landet som kristnades, var det omöjligt att officiellt fira ett helgon som inte hade fått godkännande från Rom.

Ett av dessa lokala helgon är Karlung av Roslagen, eller Roslagens apostel, som han också kallats, en benämning som antyder att han skulle ha varit den som kristnade Roslagen. Det finns inte många säkra uppgifter om Karlungs liv, eller ens om vem han var. Han levde sannolikt under 1200-talet, och han kan möjligen ha slutat sina dagar genom att lida martyrdöden. Han kan ha varit munk, men vissa uppgifter gör gällande att han bara var en ung man. Han sägs ha mördats av estniska hedningar, men man vet inte om de befann sig i Roslagen eller om Karlung var i Estland.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025