Med löfte om EU-medlemskap inom fem år siktar premiärminister Edi Rama på en fjärde mandatperiod i Albanien. I söndagens parlamentsval utmanas han av ärkerivalen Sali Berisha – korruptionsanklagad och nyligen frisläppt från husarrest. Ett slutgiltigt resultat väntas inom 48 timmar.
Socialistpartiets Edi Rama och Sali Berisha, ledare för konservativa Demokratiska partiet, har dominerat albansk politik de senaste 20 åren. Den 80-årige Berisha innehade premiärministerposten mellan 2005 och 2013, då han fick se sig besegrad av Rama.
Den 60-årige Rama hoppas på förnyat förtroende och ses som favorit i parlamentsvalet, där 140 ledamöter ska utses.
Opinionsundersökningar har gett Socialisterna uppemot 50 procent av rösterna mot 35 procent för Demokraterna, enligt Reuters.
Albaniens sittande premiärminister Edi Rama (mitten) lämnar en vallokal tillsammans med sin fru. Foto: Vlasov Sulaj/AP/TT
Vallokalerna stängde klockan 19 på söndagen och enligt preliminära siffror landade valdeltagandet på 41,4 procent, ner 4 procent jämfört med 2021.
Ett resultat kan dröja uppemot 48 timmar.
Löften om EU
Edi Ramas parti har gått till val på löften om fortsatt storsatsning på turism och EU-medlemskap inom fem år för Balkanlandet, som inledde förhandlingar med unionen 2022.
Albanien växer i popularitet som turistland och premiärminister Edi Rama satsar stort på utbyggd infrastruktur för att locka ännu fler besökare. Arkivbild. Foto: Maksym Dykha/Shutterstock
Sali Berisha släpptes i november ur den husarrest där han tillbringat ett år, anklagad för korruption. Till skillnad från sin motpart anser han inte att Albanien är redo för EU-medlemskap.
Hans kampanj har fokuserat på ekonomisk tillväxt och lånat både slogan – "Gör Albanien stort igen" – och rådgivare från USA:s president Donald Trump.
Båda partier har avgett liknande löften om höjda minimilöner och pensioner.
Nya utlandsröster
Även Edi Rama utreds för "passiv korruption" i ett Albanien som ofta rankas som ett av Europas mest korrupta länder.
Befolkningen uppgår till 2,8 miljoner, men i valet är hela 3,7 miljoner röstberättigade sedan man för första gången öppnat upp för poströster från diasporan.
Tidigare val har kantats av oegentligheter och hundratals internationella valobservatörer finns på plats, däribland svenska riksdagsledamöter från L, M, S och SD.
