Import och export brukar inte värderas separat marknad för marknad. I den nya miljön för världshandeln kan detta behöva omprövas, när stora delar av den svenska bytesbalansen pressas av handelsavtalet med USA.

En intressant del av konjunkturbeskrivningen är också Sveriges utrikeshandel, där SCB redovisar en ökning av exporten med 3,5 procent på årsbasis och en ökad import med 6,4 procent för samma period. Man kan också konstatera att handeln med EU-länderna fortsätter att ge ett kraftigt underskott med ett årligt kapitalutflöde med cirka 220 miljarder kronor från Sverige till övriga EU-länder som följd. Fram till och med augusti i år var siffran -140,5 miljarder kronor. Handeln med övriga länder, världen runt, visar ett samlat överskott på mellan 272 respektive 286 miljarder kronor 2023 och 2024. Fram till och med augusti var överskottet gentemot gruppen övriga länder cirka 196 miljarder kronor, vilket är något över tidigare års resultat för de två första tertialen.

Med de ändringar i handelsrelationerna som USA:s regering är ute efter, finns det anledning för Sverige att fundera över vad det kommer att innebära och hur vi bör tackla den nya verklighet som det nya handelsavtalet mellan EU och USA skapar. 2024 hade Sverige ett totalt handelsöverskott gentemot USA på cirka 100 miljarder kronor, närmare hälften av det samlade handelsöverskottet till världen utanför EU. Ett starkt överskott i handel med USA har varit en viktig motor för den svenska exportindustrin under en lång följd av år. Detta kommer att minska framöver, när de överenskomna tullarna fått full effekt. Vi ser redan i dag en ökad tendens till att verksamhet flyttas från Sverige till USA, genom att nyinvesteringar görs i USA för att undvika den negativa effekt som tullöverenskommelsen får.