USA gör en helomvändning och tillåter tillfälligt försäljning av iransk olja. Ett märkligt beslut och dessutom – minimal effekt på oljepriset – poängterar Thina Margrethe Saltvedt, chefsanalytiker på Nordea.
Tillståndet som utfärdats av USA:s finansdepartement gäller för iransk olja som lastats på fartyg från i fredags och fram till och med 19 april.
I ett uttalande på X skriver finansminister Scott Bessent att detta ska ”frigöra 140 miljoner fat olja” till den globala marknaden och därmed lätta på pristrycket.
Mötts av kritik
Beskedet har dock mötts av kritik från flera håll. Demokraten Don Beyer skriver på X att ”inte ens ett uppträdande av en clown" är en korrekt beskrivning av beslutet och det är en ekonomisk gåva till Iran i anslutning till kriget. Thina Margrethe Saltvedt är inne på samma linje:
– Det blir konstigt, å ena sidan försöker man angripa anläggningar i Iran för att bromsa krigskassan, å andra sidan ska man tillåta försäljningen av iransk olja, påpekar hon.
Traditionellt sett är framförallt Kina en stor kund av iransk olja och landet har kunnat köpa oljan till ett rabatterat pris tack vare övriga länders sanktioner mot Iran.
– Volymerna är begränsade så intäkterna blir inte superstora, men det är klart, det ger ju intäkter och det är klart att det kan bidra till att fylla på krigskassan.
Enligt Scott Bessent ska beslutet innebära att länder som Indien, Japan och Malaysia kan bli tänkbara köpare. Just Indien bedömer Thina Margrethe Saltvedt kan vara aktuellt. Att det ska få oljepriset att backa markant från den nuvarande nivån på omkring 110 dollar fatet, bedömer hon dock som osannolikt.
– Det här har inte så stor betydelse för oljepriset och själva marknaden på sikt, säger hon.
Uppenbara konsekvenser
Det nuvarande oljepriset är det högsta sedan 2022 efter att ha rusat från omkring 65 dollar fatet innan Irankrigets utbrott. De ekonomiska konsekvenserna har blivit uppenbara, flygbolag ställer in flygningar på grund av stigande kostnader och i exempelvis Vietnam har man från regeringshåll uppmanat till hemarbete för att minska förbrukningen.
– Går vi tillbaka till 2011–2014 så låg oljepriset över 100 dollar fatet eller i alla fall runtomkring där. Ekonomin klarar de nivåerna en period men det betyder en lägre tillväxt än vad vi annars skulle ha fått. Världsekonomin klarar sig men den kommer att gå in i ett lägre tempo än vad som annars skulle ha skett, säger hon.
