När EU nu vill ta en del av de svenska flaskhalsintäkterna möts förslaget av hård kritik. Men sanningen är att Sverige självt har lagt grunden till problemet. Beslutet att dela upp landet i elprisområden och koppla samman elmarknaden med kontinenten har gjort att svenska elkunder både betalar högre priser – och riskerar att förlora miljardbelopp till Bryssel.
Över huvudena på väljarna bedrivs i EU en energipolitik med långtgående konsekvenser för oss. Dess målsättning som anges i Lissabonfördraget kan sammanfattas med tre begrepp: solidaritet, gemenskap och klimatanpassning. Konkret innebär politiken att en gemensam elmarknad ska skapas för unionen. Redskapet för detta är en sammankoppling av ländernas elnät. Av detta följer inte att EU kräver att medlemsländerna i solidaritetens namn säkrar sin egen elförsörjning utan det som följer är en rätt för dem att ta del av de andra ländernas elproduktion. För att påskynda förverkligandet av målen väckte kommissionen 2015 en idé om bildandet av en energiunion. Förslaget antogs av rådet 2019. Från svensk sida hördes inga protester. Konstigt, ty det är ingen liten sak EU strävar efter med energiunionen. Med en gemensam elmarknad och fritt flödande el kommer elpriset att vara detsamma överallt i unionen. De konkurrensfördelar som kloka svenska politiker och goda naturgivna förutsättningar för elproduktion har gett Sverige kommer därmed att slösas bort.
Nu har kommissionen upptäckt att överföringen av el mellan medlemsländerna måste bli bättre för att energiunionen ska fungera. Det kräver att flaskhalsarna byggs bort, vilket kostar pengar. Därför föreslår den att 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter tillförs EU för att finansiera utbyggnaden av elnäten. För den oinvigde är en flaskhalsintäkt skillnaden i pris mellan två prisområden multiplicerad med antalet kilowattimmar som flödat genom flaskhalsen. Kritiken från svensk sida är hård. Förutom att kommissionens förslag i sig är provocerande handlar det om stora pengar för svensk del. Vid årsskiftet uppgick Svenska Kraftnäts sammanlagda flaskhalsintäkter till 85 miljarder kronor och mer är att vänta. Att Sverige kan drabbas så hårt är självförvållat – en följd av att vi till skillnad från praktiskt taget alla andra EU-länder har delat in landet i elprisområden. Eller om man så vill i separata marknader med separata priser satta efter respektive områdes utbuds- och efterfrågeförhållanden. Det är de prisskillnader som etableras i de olika områdena som ger upphov till flaskhalsintäkter. Att de är stora beror på att flödena och prisskillnader mellan norr och söder är stora.
