Nato rustar upp för att möta det ryska hotet – men på sina håll gror missnöjet. I tyska Socialdemokraterna mobiliserar partikrafter för att bromsa jättesatsningen på försvar och verka för ”avspänning och samarbete med Ryssland”.

Samtidigt som Natoländernas ledare enats om att lägga 5 procent av bnp på försvar i en historisk upprustning har en infekterad schism blossat upp i tyska Socialdemokraterna (SPD), som tillsammans med förbundskansler Friedrich Merz kristdemokrater styr Europas största ekonomi.

Inför SPD:s pågående kongress har en grupp tidigare höga partiföreträdare skrivit ett manifest som utmanar partiledaren och finansministern Lars Klingbeils och försvarsminister Boris Pistorius linje att kraftigt öka försvarsutgifterna. I stället ska Tyskland verka för en ”stegvis återgång till avspänning och samarbete med Ryssland”, anser undertecknarna, däribland den tidigare gruppledaren Rolf Mützenich och tidigare partiledaren Norbert Walter-Borjans.

”Delar inte uppfattningen”

Även historikern Peter Brandt, son till den tidigare västtyske förbundskanslern Willy Brandt, står bakom uppropet.

– Jag delar inte uppfattningen att Ryssland kommer att angripa Nato, säger han till Financial Times.

Willy Brandt, som 1971 tilldelades Nobels fredspris för sin så kallade ”Ostpolitik”, bröt med sin föregångare Konrad Adenauers linje att Västtyskland inte skulle ha diplomatiska förbindelser med någon stat som erkände DDR (med undantag för Sovjetunionen). I stället verkade han för vad som på tyska kallas ”Wandel durch Annäherung” – förändring genom närmande.

Under hela 70-talet lade Västtyskland samtidigt över 3 procent av bnp på försvar, vilket Lars Klingbeil envist pekat på för att ge kritikerna svar på tal.

Ingen liten minoritet

Tyskland har sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina omprövat sin tidigare Rysslandspolitik i grunden, med sanktioner mot Moskva, stora vapenleveranser till Ukraina och strypt import av den billiga ryska gas som burit industrin och värmt upp hushållen. Skiftet gick snabbt – så sent som nio dagar innan den ryska storinvasionen i februari 2022 besökte den dåvarande förbundskanslern Olaf Scholz Moskva i hopp om att kunna avhålla Putin från ett angrepp.

Manifestet väntas inte få stöd av någon majoritet på kongressen. Men det partiinterna missnöjet kan trots det bli en huvudvärk för Klingbeil, som trots ett katastrofresultat i valet tidigare i år lyckades sy ihop ett samstyre med Merz kristdemokrater. Kritikerna är nämligen ingen obetydlig skara.

– De är ingen majoritet i SPD, men de är inte heller någon liten minoritet, säger statsvetaren Uwe Jun till Financial Times.