Två unga män hemmahörande i Sverige döms för terrorbrott och mordförsök sedan de kastat handgranater i riktning mot Israels ambassad i Köpenhamn. En 18-årig man får tolv års fängelse medan en 21-åring får 14 år.
Åklagare Søren Harbo kallar terrormålet historiskt – ett fullbordat attentat med utförare från Sverige, som han menar har agerat förlängd arm ”åt en terrororganisation i Mellanöstern”.
– De flyttar konflikten från Mellanöstern till Köpenhamn, det har vi inte heller sett förut.
Det var i oktober 2024 som två handgranater kastades i riktning mot Israels ambassad. De träffade ett hus nära ambassaden och exploderade på en terrass som tillhör en barnfamilj.
Åklagare Søren Harbo intervjuas utanför Köpenhamns tingsrätt på tisdagen. Foto: Johan Nilsson / TT
Vid dådet var de två dömda 16 respektive 19 år gamla. Båda männen, som avslappnat klev in i salen under tisdagsförmiddagen, satt med böjda huvuden när domen lästes upp.
Förutom terrorbrott döms de även för mordförsök, då handgranaterna kastades mot en bostad med både barn och vuxna hemma.
Utöver fängelsestraffen kommer männen att utvisas ur Danmark. Deras försvarsadvokater meddelar att domen kommer att överklagas.
Domstolen var oenig gällande bedömningen av terrorbrottet och även straffets längd för 18-åringen.
”Håller inte med”
Jakob Buch-Jepsen försvarar 18-åringen. Han konstaterar att mannen är åtalad för ett liknande angrepp mot israeliska ambassaden i Stockholm och att Sveriges terrorlagstiftning liknar Danmarks, men att svensk åklagare inte åtalat för terrorbrott, utan grovt vapenbrott.
– Det är ett väldigt allvarligt mål, det visste min klient. Han har erkänt det han gjort, men att bedöma det som terror och mordförsök mot grannens hus, det håller vi inte med om.
Effekten avgörande
Domstolen konstaterar att männen utförde attacken mot betalning, men att det inte spelar någon roll om de var personligt eller känslomässigt engagerade — det är effekten av handlingen som avgör om det är ett terrorbrott.
Tingsrätten slår fast att 21-åringens avsikt var att sända ett budskap till den israeliska ambassaden. 18-åringen har sagt att han inte visste att dådet var riktat mot Israels ambassad, men det tror inte domstolen på. I hans fall väger domstolen in att han cirka nio timmar tidigare hade avlossat skott mot Israels ambassad i Stockholm.
Åklagaren vill inte precisera vilken stat eller organisation han menar har beställt dådet.
– Det har vi inte varit inne på under rättegången och därför kommenterar jag det inte, säger Søren Harbo.
Han berättar att polisutredning fortfarande pågår om händelsen, men vill inte uttala sig om det handlar om att klarlägga vem som var beställare.
