Det globala tullkriget är i full gång. Här är ett urval av turerna sedan Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i höstas.
Hösten 2024: Donald Trump vinner åter presidentposten i USA. Under kampanjen har han bland annat lovat strafftullar mot en rad länder. Existerande tullar på samtliga varor från Kina ska höjas med 10 procent. Trump lovar också att, under sin första dag i Vita huset, besluta om tullar på 25 procent på alla varor från grannländerna Mexiko och Kanada.
1 februari 2025: Trump presenterar, med start den 4 februari, tullar mot Kanada, Mexiko och Kina. Två dagar senare skjuts de mexikanska och kanadensiska tullarna på framtiden efter att båda länderna gått Trump till mötes i andra frågor.
10 februari: Trump inför höjda stål- och aluminiumtullar, något han också införde under sin första presidentperiod.
USA:s importtullar har lett till stor turbulens på världens börser. Arkivbild. Foto: Arne Dedert/AP/TT
13 februari: Trump aviserar att ytterligare tullar är att vänta i april, gentemot bland andra Indien och EU.
4 mars: Trumps tullar gentemot Kanada och Mexiko införs, medan tullarna mot Kina höjs till 20 procent. De efterföljande dagarna hävs dock delar av beslutet, bland annat för att underlätta för USA:s bilindustri.
10 mars: Kinas 15-procentiga mottullar på jordbruksprodukter från USA träder i kraft.
13 mars: Trump hotar med 200-procentiga tullar på europeiskt vin och sprit om EU:s hot om 50-procentiga tullar på whiskey från USA blir verklighet.
26 mars: Trump lovar kommande 25-procentiga tullar på importerade bilar och bildelar.
2 april: Trump utlyser en "befrielsedag" – och inför tullar på minst 10 procent mot ett stort antal länder. Flera länder möts dock av individuella, betydligt högre siffror. Till exempel får Kina en tull på 34 procent. Världsledare och ekonomer förkastar beslutet och börserna faller.
5 april: De första breda amerikanska tullarna träder i kraft.
7 april: Trump eskalerar handelskonflikten med Kina och lägger till ytterligare 50 procent i strafftullar – totalt 104 procent. Tullarna införs dagen efter. Peking kallar Trumps besked "ett misstag ovanpå ett misstag".
8–9 april: Trumps tullar mot närmare 60 länder träder i kraft, men "pausas" efter mindre än ett dygn i 90 dagar – utom för Kina. Kina får i stället höjda tullar, till sammanlagt 145 procent, som svar på att Kina höjt tullarna på varor från USA till 84 procent.
Pausen är också bara delvis en reträtt. De nya tullarna på 10 procent för de flesta länder, inklusive Sverige och resten av EU, ligger kvar. Det gör även de redan införda 25-procentiga tullarna på stål, aluminium och bilar samt de lika höga aviserade tullarna på bland annat bildelar. Kvar ligger även tullar mot Kanada och Mexiko samt tullar riktade mot Venezuelas gas- och oljeexport. Kina öppnar för dialog, samtidigt som landet dock lovar att "kämpa till slutet" om en kompromiss inte kan uppnås.
10 april: Världens börser rusar efter beskedet om "tullpausen". EU svarar med att sätta sina mot-tullar på paus i tre månader.
