Många EU-länder är missnöjda med den illegala migrationen och med kriminalitet i dess fotspår. Den 22 maj togs dock frågan till en ny dimension. Nio EU-länders regeringschefer krävde en ändring av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Migrationsfrågan lyfts allt tydligare fram som ett allvarligt problemområde, av många EU-länder. Den känsliga debatten om återvändande och utvisning är på väg att bli en riktigt stor fråga och en vattendelare mellan olika länder. Flera medlemsländer är beredda att vidta allt mer radikala åtgärder för att komma till rätta med den illegala migrationen och den kriminella utveckling som följt i dess spår. I retoriken ligger Sverige ofta i framkant i migrationsdebatten, men när det kommer till faktisk handling backar Sverige ofta och vågar inte vara med på barrikaderna när det hettar till i debatten. Det gäller även i den nu aktuella frågan.

I den strategiska agendan för tiden 2024 till 2029, som antogs av Europeiska rådet efter EU-valet 2024, sätter man fingret på migrationsfrågan genom att poängtera att den fria rörligheten, som är den kanske viktigaste principen för EU, kräver att migrationen hanteras ”på ett korrekt sätt”. Där stadfästs också att EU kommer att ”ta itu med de långsiktiga utmaningarna med irreguljär migration och dess bakomliggande orsaker och arbeta med återvändande”. Människosmuggling ska motverkas genom att ”slå sönder affärsmodellen för dem som tjänar på sådan verksamhet”. ”Instrumentaliserad migration” pekas ut som ett säkerhetshot som kräver gemensamma lösningar. Få konkreta förslag i denna riktning har dock sett dagens ljus.