Att ställa om klockan mellan sommar- och vintertid är en praxis som alltmer framstår som både föråldrad och skadlig. Trots omfattande dokumentation av dess negativa effekter, samt en tydlig folklig opinion för att avskaffa systemet, har EU:s beslutsfattare i Bryssel misslyckats med att agera, skriver företagaren Sam Gunnarsson.
Forskning visar entydigt att tidsomställningen stör människors dygnsrytm. Studier, exempelvis från American Heart Association (2020), har påvisat en statistiskt signifikant ökning av hjärtinfarkter och stroke under dagarna efter övergången till sommartid. Den abrupta förändringen påverkar även sömnkvaliteten, vilket enligt European Sleep Research Society leder till minskad kognitiv förmåga och produktivitet. Dessa effekter är inte begränsade till individer – samhällsekonomin drabbas av förluster genom lägre arbetskapacitet och ökade sjukvårdskostnader.
Ytterligare konsekvenser är väl dokumenterade. Trafiksäkerheten försämras, särskilt vid övergången till vintertid, då mörkare morgnar korrelerar med en ökning av olyckor (Roenneberg et al., 2019). Därtill påverkas lantbruket negativt, eftersom djurens biologiska klockor inte anpassas till konstgjorda tidsförskjutningar, vilket skapar logistiska problem för jordbrukare. Barnfamiljer och individer med säsongsrelaterad affektiv störning drabbas också oproportionerligt hårt, då rutinmässiga och psykologiska påfrestningar förvärras.
Det ursprungliga syftet med tidsomställningen – att spara energi – har dessutom ifrågasatts av samtida forskning. En analys från European Commission (2018) visar att energibesparingarna är marginella i ett modernt, teknologiskt avancerat samhälle. I stället medför systemet administrativa kostnader för transportsektorn och andra branscher som måste synkronisera tidtabeller över nationsgränser. Dessa praktiska och ekonomiska bördor står i skarp kontrast till de minimala fördelar som kan påvisas.
Det är dags för Bryssel att släppa taget och låta Sverige bestämma själv.
Trots detta har EU:s beslutsprocess stagnerat. År 2018 röstade Europaparlamentet för att avskaffa tidsomställningen, med stöd av en opinionsundersökning där 84 procent av respondenterna önskade ett slut på praxisen. Ändå har ministerrådet, där Sveriges och de övriga medlemsstaternas företrädare sitter, inte lyckats nå konsensus. Denna oförmåga att agera tyder på en dysfunktionell byråkrati och en ovilja att bryta med invanda strukturer. Det är anmärkningsvärt att en fråga med så bred folklig förankring och vetenskapligt stöd fortfarande fastnar i politiska förhandlingar, år efter år.
Sveriges och övriga EU:s medborgare förtjänar en politik som respekterar deras vardag, inte en som tyngs ner av en överdimensionerad byråkrati. I stället för att låta Bryssels beslutsfattare fortsätta vela i tidsomställningsfrågan, bör EU ta ett steg tillbaka och minska sin gigantiska administrativa apparat. Genom att skala ner unionens inblandning i sådana detaljer och överlåta besluten till nationell nivå kan både effektivitet och folklig legitimitet stärkas. Tidsomställningen är bara ett symtom på ett större problem: EU:s ovana att lägga sig i vardagen i stället för att fokusera på de frågor som verkligen kräver gemensamma lösningar. Det är dags för Bryssel att släppa taget och låta Sverige bestämma själv.
Sam Gunnarsson
Entreprenör
