Till slut hängde hopplandslagets EM-öde helt och hållet på norskan Oda Charlotte Lyngvaer. Tack vare hennes två rivningar undveks en historisk svensk flopp. Som tionde och sista lag hankade sig Sverige till fredagens final.
– Vår lycka och deras olycka att vi klarade oss genom nålsögat, säger förbundskaptenen Henrik Ankarcrona.
För första gången i EM-historien riskerade hopplandslaget att missa lagfinalen. Något som bäst hade beskrivits som en svidande motgång.
Kasten i torsdagens kvalomgång i Casas Novas var tvära.
Henrik Ankarcrona. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Wilma Hellström och Erika Lickhammer tände hoppet med sina felfria rundor varpå både Amanda Landeblad och Petronella Andersson drog på sig två rivningar.
Inte vidare av egen kraft
Sverige kunde inte längre slå sig in bland de tio i finalen av egen kraft. Andra behövde göra bort sig.
Till slut var ett norskt misslyckade det sista halmstrået – och det kom när Oda Charlotte Lyngvaer drog på sig en andra rivning vilket var en för mycket för Norge. Plötsligt var Sverige förbi som tia på 23,93 fel, Norge rasade ned till elfte plats på 25,17.
– Tråkigt för dem, men det var precis vad vi behövde, säger Ankarcrona.
Han reste till Spanien med en trupp som i första hand skulle se och lära för framtiden. När det kom till kritan hade han inte mycket till val när han tog ut sin EM-trupp. Lagframgångar för svensk hoppsport på högsta internationella nivå hänger fortfarande på en dryg handfull ryttare – om de har hästar för för uppdraget.
Bara en var redo för mästerskapet: Wilma Hellström på Cicci.
Inget alternativ
Förbundskaptenen hade gärna sett någon mer av de erfarna ryttarna i laget. I stället reste landslaget för första gången på 30 år till ett mästerskap utan någon ur den skara som varit med och tagit mängder av medaljer. Därför såg Ankarcrona inget annat alternativ att bygga för framtiden och hoppas på det bästa.
– Det här ska användas så bra som möjligt för att ge fler möjligheten att hoppa mästerskap, testa lite nya hästar och se var vi står någonstans för att bygga ett så starkt lag som möjligt till VM nästa år.
Betydelsen att nå EM-final och en runda till för ryttare och hästar?
– Vi är här för att bygga och mästerskap är speciellt. Hästarna bygger också styrka. Det är svårt att göra det på något annat sätt än att delta. Även om vi är realistiska och inser att vi kanske inte kan klättra så mycket så är det en otrolig erfarenhet att få. Vi är här för att prestera och bygga långsiktigt. Det ligger ingen motsättning i det, säger Ankarcrona.
