Sverige har högst arbetslöshet bland ungdomar i hela EU, visar statistik. Eller? Inte om man mäter andelen som varken pluggar eller jobbar.
– Helt plötsligt ligger Sverige nästan lägst i Europa, säger professor Anders Forslund.
Hög ungdomsarbetslöshet är ett vanligt slagträ i valrörelser oavsett vilket lag som sitter i regeringen.
Sverige har högst andel arbetslösa unga i hela EU, enligt det gängse sättet att mäta som SCB och EU:s statistikorgan Eurostat använder. Omkring 24 procent av arbetskraften, jämfört med EU-snittet på 15 procent.
– Det är sant enligt de internationella regler och siffror som finns, säger Anders Forslund, mångårig forskare i arbetsmarknadsfrågor.
Hundratusentals pluggar
Huvudorsaken är att hundratusentals svenska ungdomar registreras som arbetslösa, trots att de heltidsstuderar. Det räcker med att de har intresse av extrajobb, eller har ett sommarjobb de väntar på, för att räknas som arbetslös.
I mars var 211 000 personer i åldrarna 15-24 år arbetslösa, enligt SCB. Av dessa var 163 000 heltidsstuderande.
Kvar blir en summa (211 000-163 000) på 48 000 unga arbetslösa. Det är ganska nära Arbetsförmedlingens siffra på 38 000, med ett snävare åldersintervall 18-24 år.
Förhållandena ser annorlunda ut i länder med andra studiestödssystem och där många studerande räknas som lärlingar.
– En lärling är definitionsmässigt sysselsatt. Så en lärling kan inte bli arbetslös, säger Forslund.
Näst lägst
– Så är man intresserad av arbetslösheten som problem, då ska man mäta det här som kallas Neet, unga som varken arbetar eller studerar, som andel av hela ungdomspopulationen.
När man mäter andelen Neet i förhållande till hela ungdomspopulationen förändras Sveriges placering fundamentalt. Med en andel på omkring 5–6 procent, motsvarande cirka 60 000 individer, hamnar Sverige näst lägst i hela EU.
Det är en nivå som legat ganska stabilt de senaste fem åren, men sjunkit sett under en längre tidsperiod.
