loadingDen svenska arbetslösheten kan mätas på olika sätt och utfallet kan skilja flera procentenheter. Foto: Anders Humlebo/TT
Den svenska arbetslösheten kan mätas på olika sätt och utfallet kan skilja flera procentenheter. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

5 eller 10 procent – därför spretar arbetslösheten

Olle Lindström/TT

Arbetslösheten ser ut att bli en av valets stora frågor. Men hur stort problemet är beror på hur man mäter. SCB säger närmare 10 procent, nästan högst i hela EU.

– Det är ju sant, men inte särskilt intressant. Det är inget bra mått på sociala problem, säger professor Anders Forslund.

Arbetslösheten spretar väldiga beroende på vilka som mäter, vad man vill mäta och vem som förmedlar budskapet. Det gäller att förhålla sig kritisk till politikernas utspel om arbetslösheten.

De tre måtten (16–66 år) är:

Arbetsförmedlingen, 6,6 procent.

SCB (traditionella AKU), 9,6 procent.

SCB (BAS – ett nytt system som bygger på register), 5,8 procent.

”Går inte att besvara”

Så, hur hög är arbetslösheten i dag?

Anders Forslund, professor emeritus vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Ifau, borde ju veta.

– Den frågan går naturligtvis inte att besvara eftersom det finns olika sätt att mäta. Och de där olika sätten mäter olika saker och är bra för olika syften beroende på vad det är man är intresserad av.

Hos Eurostat (EU:s statistikbyrå) ligger den svenska arbetslösheten på 8,7 procent. Bara två länder i EU har högre arbetslöshet, Finland och Spanien, med strax över 10 procent.

– Men internationella jämförelser är väldigt svåra att göra, säger Forslund.

Inga sociala problem

Bland annat har Sverige betydligt fler unga vuxna registrerade som arbetslösa, vilket hänger ihop med andra länders lärlingssystem och studiebidragssystemet. Av de över halvmiljonen arbetslösa svenskar (enligt SCB) är över en tredjedel heltidsstuderande.

– Att man faktiskt försöker få feriejobb, sommarjobb, extrajobb är ett tecken på att man inte har så stora sociala problem.

Ett annat skäl till att Sverige har högre arbetslöshet än andra länder är att arbetsmarknadspolitiken styrt mot att hålla personerna kvar på arbetsmarknaden. I andra länder är det vanligare att förtidspensionera bort dem som står längre från arbetsmarknaden.

Utveckling sedan valet

Hur ser det då ut över tid? Sedan regeringsskiftet september 2022 ligger arbetslösheten still kring 6,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen. Men enligt SCB:s båda metoder har arbetslösheten ökat tydligt.

Anders Forslunds bedömning är att politiken spelar en mindre roll för arbetslösheten. Det är konjunkturen som har störst betydelse. Skillnaden i politiken handlar mer om konsekvenserna för de arbetslösa, som ersättning och utbildning.

Men logiken i valrörelsen är glasklar.

– Oavsett vem som sitter i opposition och vem som sitter i regering så skyller man arbetslöshetens för höga nivå på den som sitter i regering.

Arbetslöshet sedan valet 2022

Arbetsförmedlingen, 16–66 år. Bygger på myndighetens uppgifter om inskrivna arbetslösa och i program.

Mars 2026, 6,6 procent

Januari 2025 (toppen under perioden), 7,2 procent

Regeringsskiftet september 2022, 6,5 procent.

SCB (AKU) 16–66 år. Baserat på urvalsundersökning där det med tiden har blivit allt svårare att få människor att delta.

Mars 2026, 9,6 procent

Januari 2025, 10,2 procent

Regeringsskiftet september 2022, 6,4 procent

SCB (BAS), registerbaserad metod som bygger på företagens inrapportering om inkomster, parat med Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa.

Mars 2026 (16–66 år), 5,8 procent

Januari 2025 (16–65 år), 6,0 procent

Regeringsskiftet september 2022 (16–64 år), 4,7 procent

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingDen svenska arbetslösheten kan mätas på olika sätt och utfallet kan skilja flera procentenheter. Foto: Anders Humlebo/TT
Den svenska arbetslösheten kan mätas på olika sätt och utfallet kan skilja flera procentenheter. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

5 eller 10 procent – därför spretar arbetslösheten

Olle Lindström/TT

Arbetslösheten ser ut att bli en av valets stora frågor. Men hur stort problemet är beror på hur man mäter. SCB säger närmare 10 procent, nästan högst i hela EU.

– Det är ju sant, men inte särskilt intressant. Det är inget bra mått på sociala problem, säger professor Anders Forslund.

Arbetslösheten spretar väldiga beroende på vilka som mäter, vad man vill mäta och vem som förmedlar budskapet. Det gäller att förhålla sig kritisk till politikernas utspel om arbetslösheten.

De tre måtten (16–66 år) är:

Arbetsförmedlingen, 6,6 procent.

SCB (traditionella AKU), 9,6 procent.

SCB (BAS – ett nytt system som bygger på register), 5,8 procent.

”Går inte att besvara”

Så, hur hög är arbetslösheten i dag?

Anders Forslund, professor emeritus vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Ifau, borde ju veta.

– Den frågan går naturligtvis inte att besvara eftersom det finns olika sätt att mäta. Och de där olika sätten mäter olika saker och är bra för olika syften beroende på vad det är man är intresserad av.

Hos Eurostat (EU:s statistikbyrå) ligger den svenska arbetslösheten på 8,7 procent. Bara två länder i EU har högre arbetslöshet, Finland och Spanien, med strax över 10 procent.

– Men internationella jämförelser är väldigt svåra att göra, säger Forslund.

Inga sociala problem

Bland annat har Sverige betydligt fler unga vuxna registrerade som arbetslösa, vilket hänger ihop med andra länders lärlingssystem och studiebidragssystemet. Av de över halvmiljonen arbetslösa svenskar (enligt SCB) är över en tredjedel heltidsstuderande.

– Att man faktiskt försöker få feriejobb, sommarjobb, extrajobb är ett tecken på att man inte har så stora sociala problem.

Ett annat skäl till att Sverige har högre arbetslöshet än andra länder är att arbetsmarknadspolitiken styrt mot att hålla personerna kvar på arbetsmarknaden. I andra länder är det vanligare att förtidspensionera bort dem som står längre från arbetsmarknaden.

Utveckling sedan valet

Hur ser det då ut över tid? Sedan regeringsskiftet september 2022 ligger arbetslösheten still kring 6,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen. Men enligt SCB:s båda metoder har arbetslösheten ökat tydligt.

Anders Forslunds bedömning är att politiken spelar en mindre roll för arbetslösheten. Det är konjunkturen som har störst betydelse. Skillnaden i politiken handlar mer om konsekvenserna för de arbetslösa, som ersättning och utbildning.

Men logiken i valrörelsen är glasklar.

– Oavsett vem som sitter i opposition och vem som sitter i regering så skyller man arbetslöshetens för höga nivå på den som sitter i regering.

Arbetslöshet sedan valet 2022

Arbetsförmedlingen, 16–66 år. Bygger på myndighetens uppgifter om inskrivna arbetslösa och i program.

Mars 2026, 6,6 procent

Januari 2025 (toppen under perioden), 7,2 procent

Regeringsskiftet september 2022, 6,5 procent.

SCB (AKU) 16–66 år. Baserat på urvalsundersökning där det med tiden har blivit allt svårare att få människor att delta.

Mars 2026, 9,6 procent

Januari 2025, 10,2 procent

Regeringsskiftet september 2022, 6,4 procent

SCB (BAS), registerbaserad metod som bygger på företagens inrapportering om inkomster, parat med Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa.

Mars 2026 (16–66 år), 5,8 procent

Januari 2025 (16–65 år), 6,0 procent

Regeringsskiftet september 2022 (16–64 år), 4,7 procent

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026