I slutet av augusti röstade Island om förslaget att återuppta förhandlingarna om medlemskap i EU. Frågor om nationellt självbestämmande, fiske och kontrollen över landets naturresurser stod i centrum för debatten, skriver Magnus Iverman.

Island röstade nej till EU för att skydda sin fisk; det borde Sverige också göra. Island föredrar att själva ha kontrollen över sitt fiske, sin energi och sina råvaror.

Den absoluta merparten av besluten gällande det svenska fisket tas i dag av EU. Till exempel föreslår EU-kommisionen ånyo ökat fiske i Östersjön, trots ständiga larmrapporter om att detta kan leda till utrotning. Rapporter visar att hälften av Östersjöns fiskebestånd överfiskas. EU:s fiskepolitik och de årliga diskussionerna om fiskekvoter skadar svensk fiskepolitik.

Nu räcker det med välgörenhet – det är dags att ta itu med vårt Sverige.

EU-medlemskapet var tänkt att ge fler möjligheter, men i stället har vi fått fler begränsningar – och jag menar inte bara i fråga om fiskepolitik. Sådana välmående och framgångsrika länder som Sverige blev EU:s gisslan och fungerar som plånböcker för mindre välmående och för fattiga länder. Därför är det bara de som räknar med att få bidrag som strävar efter att ansluta sig till EU. Och det är därför Island röstade ”nej”.

Nu räcker det med välgörenhet – det är dags att ta itu med vårt Sverige. Islands EU-folkomröstning inspirerar till folkomröstning om vårt eget EU-medlemskap. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter om huruvida EU:s politik ligger i linje med Sveriges intressen.

Magnus Iverman