loadingAntalet häckande storkpar i Skåne har stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Antalet häckande storkpar i Skåne har stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Miljö

Stort storksläpp efter lyckad häckning

Cecilia Klintö/TT

Häckningen har lyckats bra i det skånska storkprojektet. Nu ska en första omgång med 81 ungar släppas ut i det fria och ytterligare tio i augusti. Men redan nu vet man att 80 procent dör inom tre år.

Det är den bistra verkligheten för stora fåglar, konstaterar Staffan Åkeby, som är med i storkprojektets ledningsgrupp.

Åttio procent av de storkar som hittas döda ligger under kraftledningar.

— Det är det stora hotet mot de här segelflygande fåglarna, i vårt land och i Västeuropa. I Afrika är det andra saker som dödar dem — illegal jakt och predatorer.

Storkarna föds upp i hägn och släpps ut i stora grupper, som sedan flyttar söderut, i vissa fall så långt som till Afrika, där de växer till sig och blir könsmogna. Sedan är förhoppningen att de ska flytta tillbaka, men vissa slår sig ner och häckar i Tyskland eller Danmark i stället.

Stabiliserat sig

1989, när projektet startade, hade inga storkar lyckats bilda par och häcka i Sverige sedan 1950-talet.

Nu har antalet häckande vilda storkpar stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla.

— Vårt mål är att få fram en fri häckande och flyttande population på minst 100 par, gärna 150. Vi får nog räkna med att vi får hålla på i tio år till, åtminstone.

Misslyckades med häckning

Till storkens fördel talar att allt fler markägare med hjälp av bidrag satsar på att återställa våtmarker. Men det finns utmaningar. Förra året var det till exempel många som misslyckades med häckningen.

– När vi samlade in äggen i hägnen och knäckte dem så visade det sig att det var nästan fullgångna foster i dem.

Hypotesen är att de blev störda av besökare och vid matning och därför inte ruvade tillräckligt mycket, vilket kan bli förödande om det är en kylig vår. Det har projektet nu tagit fasta på.

En annan utmaning är att få storkarna att sprida sig bättre över Skåne.

– De är så himla sällskapliga, så de vill bo där andra storkar bor. Det är för närvarande vårt problem. Vi måste sprida dem i landskapet, säger Staffan Åkeby.

Så ska storkstammen spridas

Storkprojektet i Skåne har två permanenta hägn, ett i Fulltofta och ett vid Hemmestorps mölla, där storkar bildar par och häckar ett eller flera år för att sedan släppas ut.

Därutöver finns utsläppshägn, som placeras i miljöer som är gynnsamma för storkar. Storkpar placeras ut där under vintern och släpps ut i det fria på våren för att häcka.

Några ungstorkar hålls kvar i utsläppshägnen för att de utsläppta storkarna ska stanna i området. Detta upprepas årligen tills en lokal stam etablerats.

Varje år på sensommaren släpps ett stort antal ungstorkar ut för att de ska kunna flytta söderut, med förhoppning om att de ska återvända till Skåne när de blivit könsmogna och ska häcka.

Sommarens stora storksläpp sker den 26 juli.

Källa: Storkprojektet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAntalet häckande storkpar i Skåne har stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Antalet häckande storkpar i Skåne har stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Miljö

Stort storksläpp efter lyckad häckning

Cecilia Klintö/TT

Häckningen har lyckats bra i det skånska storkprojektet. Nu ska en första omgång med 81 ungar släppas ut i det fria och ytterligare tio i augusti. Men redan nu vet man att 80 procent dör inom tre år.

Det är den bistra verkligheten för stora fåglar, konstaterar Staffan Åkeby, som är med i storkprojektets ledningsgrupp.

Åttio procent av de storkar som hittas döda ligger under kraftledningar.

— Det är det stora hotet mot de här segelflygande fåglarna, i vårt land och i Västeuropa. I Afrika är det andra saker som dödar dem — illegal jakt och predatorer.

Storkarna föds upp i hägn och släpps ut i stora grupper, som sedan flyttar söderut, i vissa fall så långt som till Afrika, där de växer till sig och blir könsmogna. Sedan är förhoppningen att de ska flytta tillbaka, men vissa slår sig ner och häckar i Tyskland eller Danmark i stället.

Stabiliserat sig

1989, när projektet startade, hade inga storkar lyckats bilda par och häcka i Sverige sedan 1950-talet.

Nu har antalet häckande vilda storkpar stabiliserat sig på cirka 50 om året, efter ett bakslag på grund av fågelinfluensa. Det långsiktiga målet är att komma upp i det dubbla.

— Vårt mål är att få fram en fri häckande och flyttande population på minst 100 par, gärna 150. Vi får nog räkna med att vi får hålla på i tio år till, åtminstone.

Misslyckades med häckning

Till storkens fördel talar att allt fler markägare med hjälp av bidrag satsar på att återställa våtmarker. Men det finns utmaningar. Förra året var det till exempel många som misslyckades med häckningen.

– När vi samlade in äggen i hägnen och knäckte dem så visade det sig att det var nästan fullgångna foster i dem.

Hypotesen är att de blev störda av besökare och vid matning och därför inte ruvade tillräckligt mycket, vilket kan bli förödande om det är en kylig vår. Det har projektet nu tagit fasta på.

En annan utmaning är att få storkarna att sprida sig bättre över Skåne.

– De är så himla sällskapliga, så de vill bo där andra storkar bor. Det är för närvarande vårt problem. Vi måste sprida dem i landskapet, säger Staffan Åkeby.

Så ska storkstammen spridas

Storkprojektet i Skåne har två permanenta hägn, ett i Fulltofta och ett vid Hemmestorps mölla, där storkar bildar par och häckar ett eller flera år för att sedan släppas ut.

Därutöver finns utsläppshägn, som placeras i miljöer som är gynnsamma för storkar. Storkpar placeras ut där under vintern och släpps ut i det fria på våren för att häcka.

Några ungstorkar hålls kvar i utsläppshägnen för att de utsläppta storkarna ska stanna i området. Detta upprepas årligen tills en lokal stam etablerats.

Varje år på sensommaren släpps ett stort antal ungstorkar ut för att de ska kunna flytta söderut, med förhoppning om att de ska återvända till Skåne när de blivit könsmogna och ska häcka.

Sommarens stora storksläpp sker den 26 juli.

Källa: Storkprojektet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025