Gotland står inför en massiv vindkraftsutbyggnad där både nya projekt och förslag om riksintresse riskerar att skada öns unika landskap, kulturmiljöer och livsmiljöer. Konsekvenserna kan bli oåterkalleliga för hela ön. Det skriver arkitekterna och adjungerade styrelseledamöter i Svenska byggnadsvårdsföreningen, Kristina Berglund och Tomas Nyström.
Ett stort vindkraftsprojekt planeras på Gotland. Samtidigt utpekas ytterligare områden på ön som riksintressen för vindkraft enligt Energimyndighetens förslag för hela landet. Exploatering för storskalig vindkraft skulle betyda att landskaps och kulturmiljövärden raseras över hela ön.
Bolaget SR Energy har tecknat avtal med markägare, bland annat med Nordkalk och Svenska kyrkan, om utbyggnad av 50 stycken 250 meter höga vindkraftverk på ett område om 6 300 hektar på mellersta Gotland. Bolaget avser nu att ta fram en formell ansökan om miljötillstånd.
Kraftverken blir 250 meter höga, samma höjd som Nordens högsta byggnad Karlatornet. Industriområdet, lika stort som 13 000 fotbollsplaner, kommer att domineras av kraftverkstorn med vindsnurror som syns milsvitt. Landskapet kommer att styckas sönder av stora betongfundament och breda vägar. Upplevelsevärdet av den småskaliga landskapsmosaiken i området och närliggande sex medeltida kyrkomiljöer kommer att urholkas. Människor som bor i närheten får försämrade livsmiljöer.
Hur har avvägningen skett mot intresset att för framtiden värna landskapsbilden med dess välbevarade kyrkomiljöer med gracila torn? Risken är dessutom stor att detta projekt följs av ytterligare vindkraftsetableringar till följd av regeringsuppdraget till Energimyndigheten att för hela landet ta fram riksintresseanspråk för vindkraft.
Fridfulla landsbygdsmiljöer skulle förändras till industriområden med buller, infraljuds och ljusstörningar.
Att vindkraft får status av riksintresse innebär med all sannolikhet att motstående riksintressen för kulturmiljö och naturvård får stå tillbaka i beslutsprocesserna. Risken är därför stor att dessa oersättliga värden kommer att påtagligt skadas i strid med lagen. I samrådsunderlaget anges riktlinjen 800 meter för avstånd mellan kraftverk och bostad. Erfarenheter från genomförda etableringar av vindkraft visar att skyddsavstånden bör vara väsentligt större. Fridfulla landsbygdsmiljöer skulle förändras till industriområden med buller, infraljuds och ljusstörningar. Redan riksintresseanspråket i sig kommer att medföra sänkta fastighetsvärden.
Gotland hör till de kommuner där Energimyndigheten föreslår störst andel av ytan för riksintresse för vindkraft. Det handlar om stora industriområden, minst fem kvadratkilometer, med kraftverk som är 300–350 meter höga – kanske ännu högre, det vill säga sju till åtta gånger högre än kyrktornen. Trots att flera av områdena redan prövats för exploatering för vindkraft och avslagits i domstol föreslås de nu på nytt, exempelvis Mästermyr och havsprojektet Aurora.
Hela Gotland är utpekat som ett särskilt riksintresse för turism och rörligt friluftsliv (miljöbalken 4 kap, 1 och 2 §§) vilket inte har beaktats av Energimyndigheten. För ett sådant landskap anges i lagen att ”turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen [skall] särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”. Boverket anför att vid tillämpningen av bestämmelserna ska man inte bara utgå ifrån hur en viss åtgärd påverkar den närmaste omgivningen, utan också utifrån ett helhetsperspektiv på vad som är en lämplig utveckling inom hela det geografiska området.
Det är alltså konsekvenserna för ön som helhet som bör bedömas. Vindkraft är en del av vår energiförsörjning, men måste avvägas mot andra vitala samhällsintressen på samma sätt som krävs för annan störande industri.
Den omfattande utbyggnad av vindkraftsindustri som föreslås på Gotland skulle betyda att öns varumärke för kulturarv, värdefull natur, rekreation och turism skulle skadas oåterkalleligt. Det finns även en risk att delar av Gotlands unika bebyggelsearv i form av kalkstensgårdar kommer att förfalla på grund av bristande underhåll i lägen där boendekvaliteten påverkas. Det aktuella projektet och Energimyndighetens förslag att lägga ut stora områden som riksintresse för vindkraft betyder kort sagt ett hot mot Gotlands världsunika kulturarv.
Bristen på förståelse för vikten av att i samhällsplaneringen värna vårt byggda och gröna kulturarv är tyvärr utbredd i landet, vilket rimmar illa med av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmål och tydlig skyddslagstiftning. Det är hög tid att beslutsfattarna inser att kulturmiljö och naturvärden är oersättliga resurser som inte får förödas genom ogenomtänkta beslut, utan måste värnas för kommande generationer.
Tomas Nyström
Arkitekt SAR/MSA, adjungerad styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen
Kristina Berglund
Arkitekt SAR/MSA, adjungerad styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen












