Kan staten vara både byggherre och domare? Den frågan ställer sig boende i Östergötland som är kritiska till statens hantering av Ostlänken – Sveriges just nu största infrastrukturprojekt.
Underhållsskulden som har byggts upp i Sveriges järnvägssystem ska lösas, det har regeringen bestämt. Därför avsattes tidigare i år 1 171 miljarder kronor för upprustning. Det största järnvägsprojektet är Ostlänken som ska resultera i dubbelspår mellan Järna och Linköping, ett projekt som berör tre län och fem kommuner. Vikten av att de nya projekten blir verklighet riskerar att åsidosätta rättssäkerheten och den demokratiska ordningen, anser kritiker som exemplifierar med att den tjänsteman som beredde beslutet om Ostlänken på Miljödepartementet nu jobbar med järnvägsplanering på Trafikverket.
– Denna tjänsteman anställdes sex månader senare på Trafikverkets juridik- och planprövningsavdelning – den avdelning som ansvarar för att fastställa järnvägsplanerna för Ostlänkenprojektet, säger Jens Erik Bergvin, före detta redaktionschef på Norrköpings Tidningar, som efter att han gick i pension har granskat Ostlänkenprojektet.