Staten blir majoritetsägare i det nya kärnkraftsbolaget Videberg Kraft som ska bygga nya, mindre reaktorer vid Ringhals. Regeringen föreslår att staten ska äga 60 procent.
I dag ägs Videberg Kraft av Vattenfall med 80 procent och näringslivets konsortium Industrikraft med 20 procent. I år och nästa år föreslår regeringen, i vårändringsbudgeten, att staten ska skjuta till pengar till bolaget och köpa aktier av Vattenfall, en affär som går på 1,8 miljarder kronor för staten 2027. Inget av kostnaden ska tas i år, enligt förslaget.
Köpen ska ge staten 60 procent av ägandet medan helstatliga Vattenfall och näringslivet genom Industrikraft kommer att stå för 20 procent vardera.
Det innebär att staten direkt och indirekt kommer att äga 80 procent av Videberg kraft.
Ska ge stadga
”I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande och fortsätter:
”Ett statligt ägande blir också ett sätt att ge större trygghet för skattebetalarnas pengar”.
Regeringen ber också om ett bemyndigande om att kunna skjuta till högst 34,3 miljarder till Videberg kraft under bygget av reaktorerna.
Sverigedemokraten Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, säger:
"Nybyggnation av kärnkraft är en förutsättning för framtida livskraftig industri och utgör ett samhällsintresse varför statligt ägande är motiverat.
122 miljarder
Regeringen vill också att staten ska ta en stor roll och gå in med miljarder i ett program för det kärnavfall som ska tas om hand från nya reaktorer. Videberg kraft har planerat för tre till fem så kallade SMR-reaktorer vid Ringhals.
De fasta kostnaderna för ett nytt program för kärnavfall uppskattas, enligt regeringen, till 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå, med ett påslag för eventuella fördyringar på 61 miljarder, för åren 2035–2159.
Staten ska skriva avtal om att ta på sig en del av de kostnaderna för att inte den som först bygger ny kärnkraft ska riskera att behöva ta hela kostnaden.
