loadingEffektavgifterna slår olika över landet. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Effektavgifterna slår olika över landet. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Regeringen stoppar kritiserad effektavgift på el

Niklas Svahn, Olle Lindström och Anja Haglund/TT

Regeringen stoppar kravet på införandet av de kritiserade effektavgifterna på el. Men det innebär inget förbud.

– Men jag har väldigt svårt att se att de här bolagen skulle våga sig på att okynnessko sig, säger energiminister Ebba Busch (KD).

Det är ett uttalande som elnätsbolagen invänder kraftfullt mot.

– Det här är ingen ökad intäkt för elnätsföretagen, säger Göteborg Energis elnätschef Lars Edström.

Formellt innebär regeringens besked att Energimarknadsinspektionen (Ei) måste ändra sina föreskrifter. Elnätsbolagen ska inte längre tvingas att införa de så kallade effekttarifferna den 1 januari 2027.

”Inte haft effekt”

Motiveringen från regeringen är bland annat att det har varit svårt för kunderna att förstå sig på de här effektavgifterna som syftar till att jämna ut förbrukningen över dygnet och därmed minska belastningen på elnätet.

Men så har inte skett, hävdar Ebba Busch.

– Det har inte haft den effekten.

Det håller inte elnätsföretagen med om. Bland annat Ellevio och Göteborgs Energi säger att effekttopparna har kapats med det nya avgiftssystemet eftersom många kunder agerat efter syftet.

Effekttarifferna är en särskild avgift på elnätsfakturan baserad på hur mycket ström som förbrukas samtidigt vid en given tidpunkt. Hög elanvändning under en kort stund, det vill säga när många elapparater körs samtidigt, blir dyrare. Jämnare förbrukning blir billigare.

Busch kritisk

Avgifterna har enligt Ebba Busch fått ”massiv kritik”, bland annat för att vara krångliga att förstå och att de slår olika över landet.

Av Sveriges runt 170 elnätsbolag har runt 30–50 redan infört effekttariffer, vissa sedan flera år, och enligt Ei:s nuvarande regler ska alla bolag ha dem på plats senast den 1 januari 2027. I bakgrunden ligger en EU-förordning, men i den anges inget datum. Och Ebba Busch tycker att Sverige övertolkat regelverket.

Oppositionen har redan tidigare velat att regeringen ska slopa kravet på effektavgift. Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för S, tycker mycket fortsatt är oklart.

”Vi kräver att mindre hushåll helt undantas”, skriver han i en kommentar.

Tvånget försvinner

Även om tvånget att införa effektavgifter nu försvinner kan nätbolagen dock fortsätta att frivilligt hålla fast vid eller införa dem, men Ebba Busch bedömer i en närmast hotfull ton att det inte kommer att ske.

– Jag har väldigt svårt att se att de här bolagen, i det här läget, skulle våga sig på att okynnessko sig på kunderna. Då kommer det att bli väldigt tydligt vilka bolag det handlar om, säger hon.

Ei ska nu utreda om kravet på effekttariffer kan återinföras, i annan form. Den utredningen ska vara klar den 12 april nästa år.

Effekttariff – så funkar det

Effekttariff syftar till att det ska löna sig att sprida ut elanvändningen över dygnet. En del elnätsbolag har redan infört den, men från den 1 januari 2027 måste alla ha effekttariff.

De elnätsbolag som redan har effekttariff har olika sätt att lösa detta på, men i huvudsak betalar kunden delvis för de enstaka effekttoppar man har under en månad.

I Ellevios fall består avgiften av tre delar:

1. En fast avgift som är olika beroende på kundens huvudsäkring.

2. Överföringsavgift som är baserad på elanvändningen i kWh under månaden.

3. Effektavgift som är baserad på genomsnittet av kundens tre högsta effekttoppar (under en timme) under månaden. Den andelen står för 40 procent av den totala elnätsavgiften.

Nattetid (22-06) räknas bara halva effekttoppen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingEffektavgifterna slår olika över landet. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Effektavgifterna slår olika över landet. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Regeringen stoppar kritiserad effektavgift på el

Niklas Svahn, Olle Lindström och Anja Haglund/TT

Regeringen stoppar kravet på införandet av de kritiserade effektavgifterna på el. Men det innebär inget förbud.

– Men jag har väldigt svårt att se att de här bolagen skulle våga sig på att okynnessko sig, säger energiminister Ebba Busch (KD).

Det är ett uttalande som elnätsbolagen invänder kraftfullt mot.

– Det här är ingen ökad intäkt för elnätsföretagen, säger Göteborg Energis elnätschef Lars Edström.

Formellt innebär regeringens besked att Energimarknadsinspektionen (Ei) måste ändra sina föreskrifter. Elnätsbolagen ska inte längre tvingas att införa de så kallade effekttarifferna den 1 januari 2027.

”Inte haft effekt”

Motiveringen från regeringen är bland annat att det har varit svårt för kunderna att förstå sig på de här effektavgifterna som syftar till att jämna ut förbrukningen över dygnet och därmed minska belastningen på elnätet.

Men så har inte skett, hävdar Ebba Busch.

– Det har inte haft den effekten.

Det håller inte elnätsföretagen med om. Bland annat Ellevio och Göteborgs Energi säger att effekttopparna har kapats med det nya avgiftssystemet eftersom många kunder agerat efter syftet.

Effekttarifferna är en särskild avgift på elnätsfakturan baserad på hur mycket ström som förbrukas samtidigt vid en given tidpunkt. Hög elanvändning under en kort stund, det vill säga när många elapparater körs samtidigt, blir dyrare. Jämnare förbrukning blir billigare.

Busch kritisk

Avgifterna har enligt Ebba Busch fått ”massiv kritik”, bland annat för att vara krångliga att förstå och att de slår olika över landet.

Av Sveriges runt 170 elnätsbolag har runt 30–50 redan infört effekttariffer, vissa sedan flera år, och enligt Ei:s nuvarande regler ska alla bolag ha dem på plats senast den 1 januari 2027. I bakgrunden ligger en EU-förordning, men i den anges inget datum. Och Ebba Busch tycker att Sverige övertolkat regelverket.

Oppositionen har redan tidigare velat att regeringen ska slopa kravet på effektavgift. Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för S, tycker mycket fortsatt är oklart.

”Vi kräver att mindre hushåll helt undantas”, skriver han i en kommentar.

Tvånget försvinner

Även om tvånget att införa effektavgifter nu försvinner kan nätbolagen dock fortsätta att frivilligt hålla fast vid eller införa dem, men Ebba Busch bedömer i en närmast hotfull ton att det inte kommer att ske.

– Jag har väldigt svårt att se att de här bolagen, i det här läget, skulle våga sig på att okynnessko sig på kunderna. Då kommer det att bli väldigt tydligt vilka bolag det handlar om, säger hon.

Ei ska nu utreda om kravet på effekttariffer kan återinföras, i annan form. Den utredningen ska vara klar den 12 april nästa år.

Effekttariff – så funkar det

Effekttariff syftar till att det ska löna sig att sprida ut elanvändningen över dygnet. En del elnätsbolag har redan infört den, men från den 1 januari 2027 måste alla ha effekttariff.

De elnätsbolag som redan har effekttariff har olika sätt att lösa detta på, men i huvudsak betalar kunden delvis för de enstaka effekttoppar man har under en månad.

I Ellevios fall består avgiften av tre delar:

1. En fast avgift som är olika beroende på kundens huvudsäkring.

2. Överföringsavgift som är baserad på elanvändningen i kWh under månaden.

3. Effektavgift som är baserad på genomsnittet av kundens tre högsta effekttoppar (under en timme) under månaden. Den andelen står för 40 procent av den totala elnätsavgiften.

Nattetid (22-06) räknas bara halva effekttoppen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026