Sveriges historiska mångmiljardköp av fregatter kommer att kräva 500 nya sjömän och officerare.
– Den absolut största utmaningen är att personalförsörja det här, säger Linus Fast vid FOI.
Franska Naval Group drog det längsta strået när Sverige i veckan presenterade sitt förstahandsval i ett av de största försvarsinköpen sedan Gripen.
Fyra 122 meter långa fartyg ska levereras med start 2030. Det gör att det är bråda dagar för marinen att förbereda sig.
Om det blir strid på andra sidan Östersjön kan fregatterna understödja transporterna sjövägen "Det är mat och potatis, truppförstärkningar, drivmedel och ammunition – och sårade som ska tillbaka i andra riktningen", säger Linus Fast. Bild från januari, på fregatter som tillhör den grekiska flottan. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Med en bemanning på uppåt 125 personer per fartyg behövs minst 500 sjömän. Dessutom ska de befintliga fem Visbykorvetterna, Sveriges nuvarande största stridsfartyg, behållas.
– Visbykorvetterna har en besättning på 43 personer. Och jag vet att det redan i dag är en utmaning att personalförsörja det systemet, säger Linus Fast, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Det kräver också ny kompetens, bland annat kring de nya luftvärnet. Men Jimmie Adamsson, marinens pressofficer, säger att många yngre kollegor samtidigt lockas av de kommande fregatterna.
Fregatten som Sverige vill beställa ska bland annat bestyckas med luftvärnsrobotar, kanoner och torpeder. Foto: Anders Humlebo/TT
– Visbykorvetterna levererades tidigt 2000-tal, de är ju närmare 20 år gamla. Så det behövs nya spännande arbetsuppgifter och arbetsplatser.
Attraktiva mål
Varje fregatt kan ta ombord en helikopter, som kan jaga ubåtar, komplettera fartygets sensorer och evakuera skadade.
Marinchefen har sagt att de i så fall behöver köpas, men det är inget som är klart i dag.
Antagligen kommer fartygen framöver även att utrustas med egna drönare, kanske helikopterliknande sorter, yt- och undervattensvarianter.
Fregatterna är också attraktiva mål för en fiende. Ryssland har vissa dygn skickat närmare tusen drönare mot Ukraina, så de måste vara beredda på att åtminstone bekämpa hundratals som anfaller i svärmar.
Det blir för dyrt att bekämpa med fregatternas luftvärnsrobotar, som i stället ska sättas in mot flygplan eller robotar.
Måste kunna repareras
Drönarna måste så att säga släppas nära fartyget för att där skjutas ned, bland annat med hjälp av Trackfire, som kan utrustas med exempelvis kulsprutor eller automatkanoner.
– Det är ett eldrörsluftvärn som kan skjuta väldigt många kulor i luften på kort tid, säger han.
Det måste också finnas möjlighet att begränsa och reparera skador ombord.
– Det mest sannolika är att någon enskild drönare kommer igenom skyddssystemen. Då får vi en lokal skada som slår ut de tekniska systemen i närheten. Då handlar det om att ha förutsättningar att återta förlorad förmåga.
