EU-ledarna träffades i Köpenhamn för att diskutera hur Europa kan rusta snabbare. Danmarks statsminister Mette Frederiksen varnar för att Ryssland bedriver ett hybridkrig mot Europa.
Det informella toppmötet tog längre tid än väntat och den avslutande presskonferensen kommer eventuellt att hållas senare på onsdagskvällen, efter EU-ledarnas middag med den danske kungen.
På toppmötets agenda stod diskussioner om stödet till Ukraina och om hur medlemsstaternas upprustning kan påskyndas.
Flera EU-ledare ser det som att Ryssland bedriver ett hybridkrig mot Europa.
Köpenhamn förberedde sig för toppmöten under onsdagen och torsdagen. Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau/TT
Ryska drönare har nyligen gjort intrång i polskt och rumänskt luftrum, ryskt stridsflyg har flugit in över Estland och Ryssland misstänks sedan tidigare ligga bakom sabotage i Europa.
Danmark har de senaste veckorna tillfälligt tvingats stänga flygplatser på grund av okända drönare i luftrummet. Vem som ligger bakom är inte fastslaget.
– Det är en del av hybridkrigens natur, att fienden inte ger sig till känna, säger Frederiksen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Estlands premiärminister Kristen Michal uppger att Ryssland testar EU:s beslutsamhet.
En drönarmur
EU:s mål är att Europa ska ha tillräcklig militär styrka till 2030 för att kunna avskräcka Ryssland från att starta nya krig.
Det är dock Nato som leder Europas försvar och den militära upprustningen är medlemsstaternas ansvar. Men EU stöttar upprustningen genom billiga lån, genom att tillåta större nationella budgetunderskott och underlätta för försvarsindustriella samarbeten.
På toppmötet diskuterades vilka försvarsprojekt som bör prioriteras och hur medlemsländers försvarsförberedelser längs den östra flanken kan stöttas.
EU-kommissionen har föreslagit en ”drönarmur”, ett system för att upptäcka och bekämpa drönare, som prioriterat.
Ungern blockerar
Ledarna diskuterade även långsiktigt stöd till Ukraina.
Kommissionen har föreslagit att Ukraina ska kunna ta räntefria lån från de ryska tillgångar som finns frysta i EU. Det bedöms kunna handla om 140 miljarder euro.
Flera länder, till exempel Belgien, har varit kritiska och pekat på risk för skadeståndskrav från Ryssland och för att utländska investerare skräms bort från EU.
Men EU-kommissionens ordförande ser en öppning.
– Det finns ett växande samförstånd om att det inte bara är Europas skattebetalare som ska stå för stödet till Ukraina, säger von der Leyen.
Toppmötet skulle också diskutera hur man får fart på Ukrainas förhandlingar om EU-medlemskap. De blockeras av Ungern som inte vill släppa in Ukraina.
– Ett medlemskap innebär att krig kommer in i EU och att pengar från EU går till Ukraina, säger Ungerns premiärminister Viktor Orbán.
En idé som skulle testas på mötet är att beslut om att öppna olika förhandlingskapitel tas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet.
Orbán avvisar idén och pekar på att det finns strikta juridiska procedurer som EU bör fortsätta att hålla sig till.
