Opinion | Krönika

Slopat karensavdrag är ingen jämlikhetsreform

Torsten Sandström
loadingLagen (1991:1047) om sjuklön definierar inte vad en sjukdom är utan fokuserar på hur sjukdomen påverkar individen. Foto: Sofia Drevemo
Lagen (1991:1047) om sjuklön definierar inte vad en sjukdom är utan fokuserar på hur sjukdomen påverkar individen. Foto: Sofia Drevemo
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Att slopa karensavdraget beskrivs som en jämlikhetsreform. Men hemarbete och sjukfrånvaro är två skilda saker. Karensavdraget fungerar som en självrisk i ett system där den anställde under den första sjukveckan i stor utsträckning själv bedömer sin arbetsförmåga, skriver juristen och professor emeritus Torsten Sandström.

Ilagen om sjuklön (1991:1047) möter vi ett generöst svenskt ersättningssystem. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna av en sjukperiod. Lönen är 80 procent av din vanliga lön, men arbetsgivaren gör ett karensavdrag den första dagen. Efter 7 kalenderdagar måste den anställde via intyg från läkare visa att arbetsförmågan är nedsatt. I läkarintyget ska det framgå varför medarbetaren inte kan jobba – någon diagnos behövs inte.

I Norge, Finland och Tyskland omfattar arbetsgivarens ansvar en längre tidsrymd. Statistiken över antalet utbetalade sjuklönedagar är i dessa nationer 27, 28 respektive 30. I Sverige är de däremot 18. Hur ska detta tolkas? Är svenskar friskare än de anställda i grannländerna? Utnyttjas reglerna bara maximalt i varje land? Eller bör de svenska reglerna göras mer generösa? I den svenska valrörelsen förs det senare svaret fram. De rödgröna vill nämligen slopa det svenska karensavdraget för första dagens bortavaro och införa sjuklön på 80 procent.

Torsten Sandström
Professor emeritus i civilrätt, Lunds universitet
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Opinion | Krönika

Slopat karensavdrag är ingen jämlikhetsreform

Torsten Sandström
loadingLagen (1991:1047) om sjuklön definierar inte vad en sjukdom är utan fokuserar på hur sjukdomen påverkar individen. Foto: Sofia Drevemo
Lagen (1991:1047) om sjuklön definierar inte vad en sjukdom är utan fokuserar på hur sjukdomen påverkar individen. Foto: Sofia Drevemo
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Att slopa karensavdraget beskrivs som en jämlikhetsreform. Men hemarbete och sjukfrånvaro är två skilda saker. Karensavdraget fungerar som en självrisk i ett system där den anställde under den första sjukveckan i stor utsträckning själv bedömer sin arbetsförmåga, skriver juristen och professor emeritus Torsten Sandström.

Ilagen om sjuklön (1991:1047) möter vi ett generöst svenskt ersättningssystem. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna av en sjukperiod. Lönen är 80 procent av din vanliga lön, men arbetsgivaren gör ett karensavdrag den första dagen. Efter 7 kalenderdagar måste den anställde via intyg från läkare visa att arbetsförmågan är nedsatt. I läkarintyget ska det framgå varför medarbetaren inte kan jobba – någon diagnos behövs inte.

I Norge, Finland och Tyskland omfattar arbetsgivarens ansvar en längre tidsrymd. Statistiken över antalet utbetalade sjuklönedagar är i dessa nationer 27, 28 respektive 30. I Sverige är de däremot 18. Hur ska detta tolkas? Är svenskar friskare än de anställda i grannländerna? Utnyttjas reglerna bara maximalt i varje land? Eller bör de svenska reglerna göras mer generösa? I den svenska valrörelsen förs det senare svaret fram. De rödgröna vill nämligen slopa det svenska karensavdraget för första dagens bortavaro och införa sjuklön på 80 procent.

Torsten Sandström
Professor emeritus i civilrätt, Lunds universitet
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026