Med romandebuten ”De levande” fick Iida Turpeinen sitt genombrott i hemlandet Finland. Här utforskar hon människans ständiga driv och vilja att förstå världen och den samtidiga benägenheten att exploatera och förstöra den – en paradox som manar till eftertanke.
De levande” är en berättelse om upptäckarlusten och dess baksidor. Huvudpersonen är en utdöd sjöko som fått sitt namn efter Georg Wilhelm Steller (1709–1746), en av historiens mest banbrytande och betydelsefulla upptäcktsresande. Genom sina noggranna naturvetenskapliga och etnografiska studier blev han ett föredöme för senare upptäckare.
Utbildad i teologi, medicin och naturvetenskap vid universiteten i Wittenberg och Halle reste Steller som 25-åring år 1734 till Sankt Petersburg, där han anslöt sig till den ryska vetenskapsakademin. I slutet av 1741 gick han ombord på skeppet ”Sankt Peter” för att delta i Vitus Berings andra Kamtjatkaexpedition.













